Djupvågsmassage omgång två

Igår fick Molle en ny vända med djupvågsmaskinen. Det var en helt ny häst. Spänningarna fanns inte kvar, han tillochmed lutade sig mot maskinen och visade henne var hon skulle arbeta. Han sov från start till slut. När hon sedan fick arbeta på vänstra sidan av nacken så bara släppte jättemycket i honom! Helt otroligt vad en enda behandling kunde göra, och vad månne det bliva om vi fortsätter? Hans muskler kommer gunga fram när vi swishar förbi i ökad trav! :D Så tacksam för den hjälp jag får av djupvågsbehandling, i samarbete med Lotta Tellner och Anna Blondell.



 
Så häftigt. Idag får han nya skor, så han är helrenoverad inför tävlingsstart på lördag. Vi får se hur träningen känns inför lördag, om vi åker. Vi red för Birgitta i förrgår och jag hade en fruktansvärt dålig känsla. Jag måste liksom veva igång Molle och starta maskineriet för att ha något att rida på, annars kommer vi i det läget där han stänger av litegrann. Men hon ville prova en annan approach, samma som alla andra tror ska fungera. Men det gör inte det med den här hästen, jag har alltid sagt att man måste träna han lite annorlunda, och andra som hoppar upp och rider har ju inge svårt att rida honom så det är liksom ingenting som är konstigt egentligen, men man måste ha vissa saker på plats innan man kan kräva vissa andra saker helt enkelt. Som att ha gas för att man ska hitta broms. Att ha lite motor innan man kan ha samling. Samling ska vara uppsamling av energi, inte långsamt, energilöst och segt. I mina ögon! :) 

Men jag vet att Birgitta hade för avsikt att "visa" mig någonting, för hon tror att Molle kan springa Grand Prix. Och hon vill att jag ska bli duktig, så hon satte mig i skiten av en anledning. Jag ska bara smälta det och ta med mig något från det! Emma hjälpte mig att jogga Molle igår, alltså från marken, och det kändes bra igen. Jag måste ha hästen framför mina hjälper, han får inte stänga av och ignorera skänkeln. Finns mycket kvar att lära mig!