Hur jag klär mig för ridning på vintern

Hur håller vi värmen på vintern?
Nu ska jag ge er mina bästa tips på hur man klär sig för ridning och stallarbete när varken stall eller ridhus är uppvärmt. För 2 år sen hittade jag en bra kombo som har fungerat och nu håller jag mig till den! 

För det första. Ha inte en bomullst-shirt eller linne närmast kroppen, använd ett funktionsmaterial som transporterar fukten utåt, annars kommer du bli lite svettig längst in och sen börjar du frysa pga att man kyls ner.

Just nu rider jag med Märta, en funktionströja från Jacson varenda dag. Ärligt alltså, den är på varje dag. Den har lite högre krage också så att man håller halsen varm.



Ovanpå funktionströjan har jag en fleecejacka. Just nu har jag Laura från Jacson som favorit, en mer tjockare fleecejacka i teddyfleece. Den har också den höga kragen och ingen huva, så att man kan vilken jacka som helst utanpå sen. 

Fleece andas också och släpper ut fukt så man alltid är varm under.

Utanpå fleecen har jag ytterjackan, som mest ska skydda mot väder och vind. I år har jag testat jackan Lexie, och jag måste berömma den för flera saker:

Dels är den snygg och modern som kort, men den är skuren så att den går ner över rumpan bak. Stort plus! Fickorna rymmer mycket, jag vill gärna ha mobilen med mig jämt och man ska kunna stoppa ner vantar m.m. Den har muddar som skyddar att det blåser in och som gör jackan mer följsam. Den har tvåvägsdragkedja och det måste man ha så att inte framvalvet på sadeln skrapas när man rider! Jag har haft långjackor också men när man väl kommit igång i passet tycker jag om att ta av mig överdelen, och rida i bara fleecejacka och täckkjol. Det kan man inte i en lång kappa, den passar bättre när jag håller träning eller bara ska vara i stallet.

Sen till nederkroppen. Jag har alltid långkalsong på vintern. Så enkelt är det! Så en stretchig ridbyxa över, jag har nu den helskodda byxan Signe.

Den är stretchig på alla ledder och har en midja som varken är låg eller hög. Jag får nu rida med ett skärp, kan inte stänga gylfen pga magen men byxan är så skön så vill fortfarande använda den hehe. Den känns som ett par träningsbyxor! Den har fullgrip med silikon som inte klibbar fast utan bara ger det där greppet i sadeln. Jag måste säga att Jacson har lyckats med så många produkter i år, jag är grymt imponerad!

Ovanpå byxorna måste man ha täckkjol. Det är det ultimata plagget! När du jobbar i stallet har du dragkedjorna nerdragna så all värme stannar därunder, dina ben kommer inte fastna i varandra som de gör när man går i täckbyxor. Och när du sen rider drar du upp dragkedjorna så kommer kjolen fortfarande värma ryggslutet, magen/midjan samt lägga sig över låren. Det finns inget bättre! Du behåller full rörlighet, du behöver inte hoppa ur något ytterplagg och den är dessutom snygg tycker jag!



På fötterna möts täckkjolen helst av ett par bra vinterridstövlar, jag byter alltid mellan de skor jag har i stallet och de jag rider i. Ridstövlarna sitter tightare och ger inte samma utrymme till luftspalt, så byt precis innan du hoppar upp och sen byter du tillbaka till dina kängor eller stall-stövlar så får tårna plats att pumpa runt lite blod igen. Att ha på sig smala fodrade jodphurs fungerar inte här ovanför Stockholm.


Jag skulle vilja testa dessa stövlar från Jacson, de heter Aspen och ser rymliga ut för foten. Jag har vinterridstövlar från Amazona Sueca men de sitter lite tight runt foten i år, när jag rider på em/kväll har mina fötter svullnat lite så det blir liksom ingen plats över att hålla värmen i dem. Men i stallarbetet tummar jag inte från mina älskade, fulfina Paddock vinterstövlar som är gjorda i lättviktsplast. Det finns inget som slår dem, värmer fötterna ner till -30 grader!


En mössa på huvudet, och en tunn att ha under hjälmen samt fodrade vinterhandskar från Roeckl så håller jag värmen, nån gång hade vi träningsdag för Emma i Vika och det var -26 i ridhuset. Hemma rider jag absolut i -19-20, så länge det går bra för hästarna och är den här torra luften så går det att klä sig mot kylan. Jag har också ridtäcke på Molle, vill verkligen att han håller korset varmt när vi tränar. 
Hoppas ni uppskattade tipsen!

Ny kombination


Ser ni vad jag ser?
Molle är tillbaka på kandaret! :) Är så glad att jag hittade Bombersbetten när vi hade fått fnurr på munnen. Molle ville inte ha något bett liggandes på tungan, men behöver ändå få något att vilja suga tag i då han tar bättre stöd på "mer" bett. Så efter att han inte sökt stöd alls på vanlig stång och bridong lade jag ner, då han ändå gick att rida såpass bra med tränsbetten. Men ni som tränat på kandar vet att man får det lilla extra på ett kandar, speciellt när man gör lite mer samlande arbete. Så efter att ha haft tålamod och is i magen och låtit munnen nollställas provade jag nu med kandaret igen, med en vippstång med samma mundel som hans normala tränsbett, kan nästan inte bli något tryck med denna stång och så en bridong med anatomiskt form samt lock-up-effekt på delningen så slöt han munnen och skummade så fint. 

Nu tänkte jag rida lite lugnt ett par dagar med denna kombination för att sedan åka till ridhuset och testa.

Bombersbett

Anna kommenterade: Kan inte du berätta mer om bombers bett? :)

Självklart ska jag göra det! Jag upptäckte Bombers i samma veva som Molle blev tillfixad av kiropraktor. I vissa lägen blev han "trutig" i mun istället för att ta i med bakbenen som jag ville. Ofta när man har problem med munnen/bettet så kommer det såklart från något annat! Det är ett sekundärt problem men ändå så tycker jag att man ska få prata om det och inte skämmas att man har problem med kontakten, för det har alla på något sätt. För mig är det viktigt att man är medveten om detta innan man börjar trixa med bett, men i vissa lägen är det av högsta vikt att man byter så att man kan bryta t ex en ond cirkel som satts igång. I vårt fall hade Molle börjat trycka emot tungan på bettet när jag tog halvhalten, istället för att vinkla sig bak, som han inte kunde pga snett kors.

Även fast han var "frisk" så satt det lite kvar i huvudet, att det skulle ta emot så jag valde att prova ett Happy Tounge bett som jobbar med en framåtvinklad tungfrihet, så bettet inte ska trycka på tungan men heller inte slå i gommen som på Molle är ganska låg. Jag kände skillnaden redan första ridpasset. Kontakten vi får på detta bett slår allt annat!


Då detta fungerade så bra så valde jag att beställa en kandarstång med samma effekt. Då det inte fanns någon på lager så fick jag vänta 9 veckor, dem görs för hand i Sydafrika och det är därför man får vänta såpass länge. Nu har jag varit i kontakt med Claire som är rådgivare på Bombers och vi har tillsammans diskuterat fram vilken bridong jag ska använda, då jag vill ha samma effekt på kandaret.

Mer allmän information är att det finns ett bett för alla "problem", dem är handgjorda, dem görs i blåmetall som hästarna älskar. Det är inga tunga bett utan smidiga och fint smidda så hästarna får plats med dem i munnen. Min ponnyelev Engla har också ett till sin nya ponny, jag såg skillnad direkt när hon red fram med det. Hästen sökte stöd självmant längre fram och formen blev mer stadig.

Nu gör inte ett bett underverk om man inte vet vad man har för problem i grunden med sin häst. Jag blev såklart otroligt glad efter tandläkarbesöket när jag hade upplevt att han trutat ett tag med vanliga bettet, och så har vi ridit med Bombers så kort tid men munnen var så fin, inga rispor ens. Det säger för mig att han trivs och har förtroende för bett och hand.

Vanliga problem man kan ha med kontakten:

Häst som är tom / för lätt
Denna häst måste våga sig fram till bettet och erbjudas ett stöd, att rida med lös tygel för att hästen är så "lätt" i kontakten kommer inte hjälpa. En häst som inte kommer fram på bettet är ofta het och springig, upplevs som att den inte går att skänkla för den är så "känslig". I själva verket springer den ifrån jobb och accepterar inte drivning på rätt sätt. Denna häst måste man lära gå i kontakt och bjuda framåt för skänkeln, ofta när detta ska tränas in blir hästen plötsligt seg och okänslig.

Häst som hänger i handen
Antingen så håller ryttaren hästen på tygeln, eller så har ryttaren för lite drivning bakifrån. Ofta en kombination att man vill ha kontroll, och inte har upptäckt samspelet mellan skänkel och hand. När drivningen kommer måste den mötas upp av en halvhalt, men den får inte bli kvar i handen, då får man momentet där hästen hänger kvar i tygeln.

Häst som tuggar / är orolig i mun
Många gånger kanske pga vargtand, vassa kanter m.m, fel storlek på bett, fel utrustning. Men också för höga krav på samling när hästen inte är redo. När man uteslutit utrustningsfel så skulle denna häst kanske behöva ridas mer fram med en stilla stilla hand som möter upp, och kanske hjälpas med böjda spår så den får ha lite lite ställning att "luta" sig mot för att förstå kontaktens syfte.

Har man tagit reda lite på vad ens problem kommer från, och kan arbeta med det på fler sätt än bara byta utrustning, då tycker jag man är redo att faktiskt prova sig fram! :) Det finns som sagt bett för alla lösningar, så ma kan fråga Bombers egna rådgivare eller en fackhandel där man kan få hjälp av någon som pluggat mundering och som gärna rider själv och kan förklara så man förstår varför man ska använda en viss sak.

Hoppas det dög som svar, Anna!