Tävling Gagnefs RK 7/10

Jag är så lycklig, känns som jag har vunnit högsta vinsten på lotto!
Idag tävlade vi på Gagnefs RK i en MSVB5. Det programmet har jag aldrig gillat och har inte heller ridit det varken på träning eller tävling på väldigt länge. Men idag var fokus på att vi skulle rida som vi gör hemma, avslappnat och med glädje. Och redan från början tyckte jag att Molle var med mig, inte det här blyga, introversa han har varit senaste 1½ åren. Och ja, det har spökat för oss på tävlingsbanan sedan nästan 1½ år. Sista tävlingen som kändes bra var meetinget på sista april 2017. Ni som läst bloggen vet att Molle sedan inte kändes riktigt bra i träningen, han hade ju kotor på sned i korset och jag tror det satte sig mer i huvudet än kroppsligt att han blev pressad fast han inte kunde utföra det jag bad om. Och det har som sagt jagat oss sedan dess, min häst tyckte inte längre tävling var lika med roligt.

Och det har tagit ända tills nu, jag kände i Vansbro för 3 helger sedan att det släppte lite mot slutet inne på banan, men som sagt idag; då var det härligt från början till slut. Jag hade inga som helst mål med dagen utan ville ha en avslappnad känsla som vi kunde jogga runt programmet med. Och det hade vi! Kom en liten spänning efter halt-hälsning och sedan fick vi galopp i första längningen men jag kom på mig själv att bara skratta lite och klappa om han sen fortsatte vi och plopp, så var proppen borta. Sån underbar känsla när han litar på mig, har roligt och bara slappnar av! 

Nu ska vi ha den här känslan igen innan vi försöker hitta mera "oumph", jag ska vårda att han tycker det är roligt, det är absolut det viktigaste när man tränar häst! Vi red programmet bara genom att jogga runt, men han har 7 väldigt genomgående på det mesta i protokollet, vi hade istället massor med missar, travlängningen, några byten och ja, det gör mig inte det minsta för vi red inte för någon slags procent. Men 62% med så mycket missar på grejer vi brukar sätta, det är jag väldigt nöjd med. Fick så fina ord från domaren som också har sett oss under detta år när ingenting har fungerat. 

Jag är så glad att Mordillo is back in business!




Syns på honom efter start hur nöjd han är. 















Tävling 15/9 Vansbro RK

I lördags gjorde vi en efterlängtad tävlingsstart sedan ett väldigt långt uppehåll. Nu börjar ridningen riktigt sitta bra hemma, det känns lätt och han känns stark, som att vi gör dessa saker i sömnen liksom. Väl på tävlingsplatsen blir han nervös, jag var inte nervös men han håller liksom andan. Jag travade fram på långa tyglar, lät han verkligen brumma igång av sig själv utan krav. Han blir lite backande mot andra hästar men ändock framsteg, inga kast eller tvärnitar pga möten utan bara lite backig och kryper ihop. Men när jag driver honom så får jag fel svar. Han spänner sig istället för att ta i. Och det är ett jättesvårt mönster att bryta då det inte sker på hemmaplan. Men det är såklart bara att fortsätta jobba och nu tror jag faktiskt att det bara är att komma ut mer på tävling så det känns som hemma när vi är borta.

I collectingringen var det som att driva lite på en ballong, jag fick bara en fjussig reaktion men jag hade redan bestämt att rida programmet mest genom att styra runt så han kom på att det inte var så tokigt. Började travet bra med en fin längning och både öppnan och slutan flöt fint, 8 på öppna där jag kände att han riktigt kom runt och upp för innerskänkeln. Efter ryggningen fick jag övertyga honom att gå klart travdelen, han ville krypa upp men jag valde att inte ta i honom utan bara understödja med att driva. I galoppen började han OK med sluta - byte sedan till första piruetten när jag samlade honom så bröt han av, en effekt när han inte är framme nog så det var liksom inte så mycket mer att göra än att fatta galopp och ta vid. Efter längningen gjorde han ett kanonbyte och nästa sluta-byte flöt på och jag valde att smacka lite vid vä-piruetten som han då började slappna av i och bytet efter fint och stort, serien blev lite stor och jag fick inte plats varvid sista bytet blev på 3:e språnget och såklart blir hela serien underkänd.

Så jag är faktiskt jättenöjd, han började andas inne på banan efter halva programmet och mot slutet var det ridbart. Det bådar gott inför nästa start, som vi gör redan på söndag. Och poängen blev 58% med två stora missar så jag är faktiskt nöjd, hade vi ridit utan missar hade jag varit väldigt nöjd med poängen också efter ett så långt uppehåll.

Min positiva känsla efteråt beror på att jag kände att Molle tyckte det var kul igen! Han kommer få mer självförtroende på tävling när han kan andas och slappna av, han kan ju det här så vi kommer igen!


Har tyvärr ingen film mer än från slutet då min telefon tydligen hade krånglat. Hade verkligen velat se traven men jag får lita på känslan. Nu ska vi jobba med det lösgjörande arbetet hemma och ha honom väl framme för skänkeln hela tiden så blir det spännande på söndag då vi rider en MSVB:5.

Tävling 24/9 Hofors

Igår var vi och tävlade i Hofors. Är besviken på mig själv för jag var inte mentalt "där", efteranmälde mig dit i lördags och det var inte så välplanerat. Började på framridningen där jag inte tänkte på rätt sätt, jobbade inte med mina grunder utan trodde det bara var att trycka på "on-knappen", vilket inte fungerade såklart.

Inne på banan så har jag insett att jag har fel tankegångar. Jag kan inte koppla ihop känslan jag får med en rättvis bild av hur det ser ut, ska försöka förklara. Känslan är att det känns dåligt, och då rider jag som att det är och ser skitdåligt ut. Verkligheten är att det är mer än bra nog, men jag har inte den mentala inställningen som tävlingsryttare att "åka med" för jag vill såååå gärna ha känslan som jag har hemma. Under gårdagens ritt har jag redan glömt bort våra missar, jag har analyserat för mig själv och Emma och nu är det bara att dra ett streck över och glömma bort. Vi får fina poäng däremellan men jag trasslar till det och skapar för stora missar. 

Glädjer mig åt en bra träning i lördags, jättefin på fredagen och egentligen hela veckan har han gått bra. Nu får vi träna vidare, jag ska verkligen lägga vintern på mitt mentala och hur jag ska tänka i alla situationer. Det är verkligen ALLT!