Lösgjörande

Igår red jag hemma på banan och Molle var väldigt uppmärksam och lätt att rida. Ett sånt där lösgjörande pass med skänkelvikningar, övergångar och lite lite trampsteg blev det. Skänkelvikningarna får honom att röra igång motorn utan att man bara tänker "gasa", man får koll på både inner och ytterhjälperna och det är helt enkelt väldigt underskattat att rida skänkelvikningar. Kandaret fungerar fortfarande väldigt bra, han känns väldigt nöjd med det på. Plus att han ser så vuxen ut, jämfört med hopptränset där han ser ut som en korsning ponny/mammut. Förlåt Molle men det är sant. :P


Igår var det sjukt kallt! Jag fyller på hästarnas vattenhinkar med varmvatten och vid nattningen så ger jag dem varm "soppa", de älskar sin mash. De tittar på mig med stora ögon och brummar sådär härligt när de vet att soppan är på gång. Eftersom inte vatten till stallet är draget än så blir det mycket kånkande. Är så tacksam över värmebaljan som gör hästägarhjärtat lugnt under dagarna i hagen. Det är lite fix och jobb men det är inget man tycker är jobbigt, det måste vara hästtjejer som är såna. Vi kavlar upp ärmarna och funderar inte ens två gånger, det ska bara göras ju, för våra hästar.

Förresten så fick jag träffa en vän med sin häst i fredags för första gången på väldigt länge! De hade utvecklats så mycket och jag kände suget i mig att ta mig an en ny häst igen. Det ska bli så roligt att leta en påläggskalv till Molle igen efter att jag fått bäbis och kommit till ro i vår lilla familj.