Tidig morgon

Imorse red jag Neo första gången utan sällskap på backen. Har tagit det säkra före det osäkra och haft mamma med mig, då han hos förra ägarna kunde spänna till och var lite rädd om sig om det lät eller hände något oförutsett. Jag har istället valt att skala bort alla skyddande lager och utsatt honom för det mesta från dag 1. Jag tycker man gör hästen en björntjänst när man försöker anpassa världen runtom efter en känslig häst, istället för att lära den att hitta avspänning i den värld vi måste leva i. 

Han var iaf väldigt duktig, bara för att jag var ensam så var det första gången han gjorde något, när han skvätte grus på en buske utanför banan och det prasslade, då galopperade han iväg några meter på diagonalen men inget värre än så. Snart slappnade han dock av igen och så mycket potential det finns i honom, han ska bara få bli stark och reglerbar i alla växlar.

Jag värdesätter verkligen Molle också nu, han står still där man ställer honom och är så enkel att ha och göra med. Jag tycker galoppen har blivit så härlig på honom just nu, den går att rida och påverka och jag har hittat en magisk gräns där både han och jag är nöjda med insatsen haha! Men i traven är det svårt just nu. Jag har testat ett par dagar att låta han verkligen bara pluppa runt i sin comfortzone, men den varierar väldigt. 

 

Allting är klart

Idag skrev vi klart allting, betalade och fick nycklar till vår alldeles egna gård. Nu börjar det! Nu kommer jag börja dela med mig av bilder på vad vi ska göra och jobbet kring stall, hagar och ridbana.


Jag firar med en Emma-träning ikväll med Neo, wow så kul det ska bli! Det jobb Emma har lagt ner på mig som ryttare är otroligt, jag har en verktygslåda full av kunskap och teknik, utan henne hade Molle föralltid varit en liten gasell. Det är en häst som jag har fått lära hur han ska använda sin kropp, och det behövs även på de hästar som är byggda och avlade för dressyren, det räcker inte med ett flott steg om man vill komma vidare med samling och förändra lite mekanik. 

Att hästen ska börja vinkla sina leder är något man kan lära dem. Via övningar och med känsla för tajming. Om man inte kommer dit så kommer inte bärigheten att utvecklas, och drivning blir föralltid bara ett påskjut, i bästa fall. Men det finns inga genvägar, inga quick-fix utan man måste ta sig tid, låta det ta mycket tid. Du kan inte serveras 2 övningar och repetera dem 1 gång i veckan utan det måste genomsyra all din träning och styrkejobb. Jag kan bara tänka mig hur fin Neo blir när han lär sig vinkla sin bakdel och kan sänka den, när mekaniken går genom ryggen och fronten lyfter.

Men först ska vi väl kunna följa fyrkantsspåret åt båda håll i alla gångarter, men man måste se framåt! ;)