Videoblogg - Tävlingshelg



Här är en film från förra tävlingen i Storvik! Om ni gillar att se snuttar såhär så kan ni väl "gilla" så jag vet om jag ska klippa ihop fler och visa eller inte. Kram!

Vägen är upp och ner


Inte överens om halvhalten där :P

Det är så skönt när man kan prata om att det inte alltid är bra. När folk jag inte känner frågar mig så brukar jag alltid bara svara att allt går bra, för jag orkar inte förklara att jag kan bli upprörd om en endaste hörnpassering inte kändes bra när jag tränade sist haha! Det var någon förut som frågade om det aldrig gick dåligt nångång, för jag låter alltid så positiv. Det är väl klart att det känns dåligt ibland, men det är ju alltid en relativ fråga. Jämför man med hur det brukar kännas eller jämför man med någon annan, så får man ju helt olika svar. 

Sen jobbar vi i ett system där vi alltid (VARJE DAG) lyfter fram våra "problem". Jag skrev ju nyss att jag ridit på rätt mycket senaste tiden, det är för att i perioden när allt bara flöt (runt jul) så passade jag på att göra så mycket roliga saker (bytesserier, piruetter, piaff/passage) så jag glömde bort grunderna igen, och vips så fick jag inte med mig högersidan och till följd började Molle sladda ut höger bak. Och så har jag koncentrerat mig massor på det i en vecka följt av 2 dagars vila, och då kanske man får ha lägre krav på att göra saker och jobba med just det, och i måndags sa Emma att han helt slutat och nu bär sig bättre jämnt bakifrån, och det kändes ju. Men att ha jobb och hemläxor, är det inte det träningen går ut på?

Molle är inte samma dag ut och dag in, utan vi måste ändra på schemat för han blir lite rastlös och tycker att han kan själv. Om vi hade samma framridningsrutin varje dag skulle han tänka ungefär: jag vet redan vad du vill så vi kan väl göra det här bara halvdant... Istället måste jag ändra, växla, hålla honom nyfiken och vaken. Ibland leker jag "westernryttare" när jag skrittar fram, haha jag säger bara så för jag vet att det retar dem som tävlingsrider riktig western men jag använder bara de ordet för när jag tränar "spins" och lite ryggningar och flytta i sidled på långa tyglar. Då blir Molle jätteuppmärksam och undrar vad som händer. Lite så får man jobba honom för att han inte ska bli uttråkad i huvudet, för då vill han inge mer! :) Som ett barn ungefär.

Och när det stämmer med allt, då känns allt bara så självklart! Men när man tappar en pusselbit på vägen, och inte riktigt vet varför det inte klickar i igen, så känns bara allt så jävla hopplöst. Och så är det för alla. Det är en väg som är allt annat än rak, men med en trygg tränare och någon som man kan ringa och ösa ur alla känslor till efter ett sånt pass så kommer man igenom det också. Känner ni igen er?



Ibland blir ABC lite omvänt

Ja ena dagen gör man byten i varje och andra dagen försöker man vara överens om att hästen bör gå på tygeln. Haha! Jag vet att min häst är sånhär, han kräver mycket grundläggande arbete och fastnar man en endaste gång i att han får "ta till" sina knep (höja nacken, släppa kontakten och vara bakom skänkeln) så faller man dit. Jag vill lära mig vara ännu mer konsekvent, men ibland är det så roligt att leka och lattja. Skärpning Elin! Fast jag vet att en dålig dag här och där kommer och gör ingenting, jag är väldigt bortskämd med bra pass på min häst så jag ska inte klaga. Idag ville han gå i sin lite höga form där han spänner underhalsen för att slippa lyfta upp sin överlinje så att säga. Men det var bara att ta tag i saken och börja från början. Följa tygeln, ta halvhalten, ta drivning. Börjar skritt-halt och därifrån jobbar vi upp oss. I slutet travade han i en låg rund form, PÅ tygeln, med halvhalterna inbyggda och i en trav som var lagom framåt. Härligt! 

Ibland måste man påminna sig om att det är resan som är rolig, för vet ni att när hästen har gått bra 4 pass i rad då börjar man fundera på vad man ska hitta på att göra nästa ridpass egentligen haha. ;)

 
 
 

Efterfrågad film



Detta är bland det mest efterfrågade jag har att visa. Hur traven har utvecklats haha! Och som ni vet går det att läsa under fliken "Träning" här i bloggen hur allt har hänt, steg för steg. Han är helt amazing! Älskar min häst. Och det roliga är att på filmen när han är 5 år så var jag SÅ superdupernöjd med det passet och lade ut en lång film och ni alla kommenterade vad han gick fint. Haha så tittar man nu och undrar var man hade ögonen då?

Dressyrryttare

Det är lite roligt, jag har en del fördomar om just dressyrryttare. Jag ser inte mig själv som en typisk dressyrryttare, även om det är disciplinen jag satsar i. Jag tror att jag är för wild and crazy för att få vara med i den klubben haha! 

Mina fördomar om dressyrryttare är följande: (ta det med en nypa salt!)

- Allt ska gå till så som det alltid har gjort.
Inga nya tillvägagångssätt, inga fancy tränare eller för yviga hästar.

- Alltid strikt uppsatt hår.
Nästan alltid en svinrygg eller knut, eller på sin höjd en väl borstad hästsvans. Haha!

- Marinblå - Grå - Brun.
Färg? Det överlåter vi till hoppryttare! 

- "Kontroll".
Hästen får göra precis vad den vill sålänge den inte går över eller under lodplan. ;)

- Sporrar from outer space.
Använder hellre 3cm långa sporrar än kickar till med vaden om hästen inte lyssnar på skänkeln. Dressyr är ju faktiskt inte sparka på och dra i tygeln, man får aldrig säga till hästen utan ska viska med små hjälper oavsett vad den svarar... 

- "Min häst är en dressyrhäst".
Vill gärna tala om hur nervig och känslig sin häst är, men man kan se att den ofta är lite bortskämd bara......

Jag älskar dressyr och människorna i sporten, men det här är ungefär vad jag tänker när jag filosoferar i mitt huvud angående dressyrryttare. Som sagt, det är skrivet med lite humor så känner DU dig som en dressyrtant så ta inte åt dig. Jag har tyvärr ännu fler fördomar om hoppryttare haha! Kanske kommer ett sånt inlägg snart. 

 

Jag som är lite hippie-dressyrryttare jag klär mig gärna i häftiga färger som syns och gillar att se sportig ut, jag sparkar till min häst om han inte lyssnar på skänkeln, jag rider inte uppvisningsridning varje dag, jag rider kvickt och tekniskt, jag släpper gärna fram hästen i full galopp över en åker om jag behöver framåtbjudning, jag kan släppa på kontrollen och ramen om jag måste, jag har alltid slarvigt uppsatt hår och viker inte mina täcken tillräckligt bra, Emma går efter mig i stallet och viker om mina täcken på täckeshängaren haha! Jag behöver inte bli ledd i kedja och min häst behöver inte ha lindor på natten och det går helt OK ändå. :) Kram!

Utan ordning blir det kaos

Det märks verkligen att jag lever ett hästliv, när jag för en gångs skull spenderar min tid på något annat än hästen och ridhuset så blir hela mitt liv ett enda stort kaos. Jag har varit ivägrest för bröllop, en natt har jag varit borta. Pga det och lite förberedelse inför det så har Molle stått 2 dagar och blivit dåligt riden en dag pga tidsbrist och fick då rida på rådande underlag utomhus. Dåligt samvete för den förjäkligt dåliga förberedelse för att åka och hoppträna på söndagskvällen direkt hemkommen från storstaden, dock gick träningen mycket bra, men underlaget var skit och Molle lite svullen i benen morgonen efteråt, stenhårt och halt, rullgrus på betong kändes det som. Dock fin igen idag dagen efter, helt jämn och bra påskjut, trodde han skulle ha mer träningsvärk. Dock inte riktigt vad jag hade tänkt mig för imorgon kommer massör/kiropraktor/laser-Li och kollar igenom alla hästarna. Jag hade ärligt talat glömt att det var såpass snart och hade gärna ägnat veckan åt lösgjörande pass för att Molle verkligen skulle vara så nollställd i kroppen som möjligt, inte kul att ha ut en massör om hästen blivit hårt ansträngd för då kan det bli en orättvis bedömning och man missar de snedheter han har "naturligt". Haha sådan röra!

Kanske bara är jag som överanalyserar? Jag pratade med mamma och vi kom fram till att det finns nog andra människor som åker på träning utan att rida dagen före. Men jag har väl mitt kontrollbehov att verkligen känna att jag är förberedd och hästen är jämn och fin dagen innan så att jag får ut så mycket som möjligt av träningen.

Om jag orkar så ska jag dock återberätta dem senaste dagarnas ridpass, för det har varit så bra! Vi är verkligen påväg över ett trappsteg.

 
 
 
 
 
 
 
 

Hästsportmässa

I måndags var jag på mässa med jobbet, där vi beställde både lite vårgrejer men mest lade vi order till höstens kollektioner. Det är alltid svårt att veta vad och hur mycket man ska ta hem, men vi hittade en stilfull röd tråd på dem beställningar vi lade. Dessutom är det extra kul att få beställa hem lite nytt till sig själv! Förutom höstorder så har jag beställt 2 par nya ridbyxor, en vacker ridtröja i spets och ett nytt träns.. Blir dyrt, bara att jobba på helt enkelt. Jag tänkte visa grejerna här sen när jag får dem. 

 
Jag är så bortskämd och tacksam som inte bara har ett par dressyrstövlar utan numera två par! För ett år sedan ägde jag inte ens ett par utan red fortfarande i mina mjuka hoppstövlar. På mässan talade jag med några stöveltillverkare för jag har länge varit sugen på vinröda i typ croco, men jag känner mig jäkligt töntig som funderar på ett tredje par, jag menar, det är ju så mycket pengar. Men drömma kan man ju göra! :) Tyvärr rider man ju inte bättre för att man har fina eller flera stövlar haha, om det ändå vore så lätt. 

Vad har ni för drömprodukt, eller äger ni redan eran mest älskade pryl i utrustningsväg? Berätta! :)

Fråga - Kost & Energi

Hej Lena!
Ja, när jag skrev inlägget förut om min mind-map kring hur jag ska nå mina mål så pratade jag ju lite om kosten och vikten av att ha rätt energi med sig ut till hästen. Så då tänkte jag att jag skulle fördjupa mig i detta lite:

Jag jobbar 8-18 och åker ut till hästen efter det, lastar in och åker till ridhus, rider, lastar in och åker hem och sköter allt efteråt. När jag vet att jag ska till ridhuset ser jag till att antingen koka ägg och ha med mig, kanon med protein innan ridpass. Jag är lite av en kvarg-nörd också så jag köper små plastpaket med kvarg och tar med mig musli i en påse eller i en liten plastburk som jag äter med kvargen, då får jag protein och lite socker/fett/fibrer i mig, det beror lite på vad du har för musli. Jag har dem i kylskåpet på jobbet och tar med mig och äter i stallet eller i bilen. Havregrynsgröt med äppelbitar i är också en favvo, det kan man förbereda genom att ha en plastburk med sig med havregryn och ett äpple, så slänger jag den i micron på jobbet och skär upp äpplet i småbitar och äter innan stallet. Om jag verkligen inte förberett något alls så köper jag en korv med bröd på väg ut, bättre än inget. Jag kan inte träna om jag inte ätit något!

Före tävling så äter jag gärna mat. Spaghetti med köttfärssås t ex, vi är idrottare som måste fylla på med energi och kolhydrater innan vi presterar. Mycket vatten, och kanske en juice före start för lite socker-kick.

För att ha rätt energi när jag tränar så är det för mig viktigt att lämna jobbet på just min arbetsplats. Jag kan inte ta med mig jobbtankar eller situationer hem, utan måste bestämma mig för att ta det morgonen efter när jag börjar igen. Jag ser till att jag har kontroll på utrustningen, släpet och bilen. Helst ska den vara tankad och redo att bara åka, avskyr när något inte är som jag tänkt mig. Jag förbereder gärna outfiten så jag och hästen matchar, jag vet att det låter så töntigt men jag rider bättre om jag är tillfreds med hur vi ser ut. Flyter allt på som det ska så är min energi väldigt positiv, jag försöker tänka att mitt leende ska gå ut ner i tyglarna och då brukar Molle också gå bättre på träningen. 

Jag ser såklart till att omge mig själv med dem människor som tillför något i mitt liv, jag blir inte direkt fylld av energi av en människa som bara ser hinder och problem, som tycker synd om sig själv och alltid blir ett offer. Min mamma är nästintill alltid med om jag tränar för Emma, förutom dem dagar vi tränar på förmiddagarna. Hon vet våra rutiner och hjälper till med det hon kan, för börjar jag stressa om jag tränar kl åtta på kvällen så tappar jag det roliga i det. Bara att hon bär ut utrustning från ridhuset till bilen så jag slipper springa 3 vändor fram och tillbaka gör det så mycket enklare! 

Till sist, för att ha energi och motivation i vintermörkret: jag kan bara säga att jag själv nästan aldrig har problem med motivationen. Självklart finns det dagar man vill slänga in allt vad häst heter i garderoben och öppna igen till våren, men dem är väldigt få. Jag ser till att inte hamna i den onda cirkeln där man hittar fler och fler ursäkter till varför man inte kommer iväg. Jag kollar alltid med ett annat ridhus om vårat vanliga är upptaget, för mig är det viktigt att hålla igång och åka för att rida för om jag lägger mig på latsidan så dröjer det inte många dagar tills jag bara vill hem till soffan än till ett kallt ridhus. Och ju fler dagar på rad jag rider, desto bättre går hästen och det ger mig mer energi än något annat, då längtar jag bara tills nästa ridpass! :)



Peptalk med mig själv

Jag har ganska mycket i mitt huvud. Jag kommer ihåg artikelnummer och alla priser på jobbet, alla kunder, jag vet vad folk hade på sig för kläder där och då, jag har koll på vem som är vem och vilken häst de har. För att kunna behålla fokus på det som är viktigt när man har all annan lagring på samma ställe så har jag börjat skriva mycket igen. Jag skrev otroligt mycket när jag var yngre. Jag skriver ner allt. ALLT. När jag satte mitt drömmål med Molle så valde jag att "bara" skriva ner vad jag skulle tänka på för att varje dag vara ett steg närmare. När jag var igång så fördjupade jag mig ännu mer och ville dela med mig av det till er. 

Jag valde att utgå från mitt drömmål och dra pilar till dem konkreta pusselbitarna som skulle få mig dit. Och när pusselbitarna var bestämda, så fördjupade jag mig ännu mer i dem. För att ha rätt inställning på träning till exempel, vad krävs det av mig då? Då kom jag in på första punkten: rätt kost. Och vad kan jag ta med mig till jobbet som jag kan äta innan jag rider en vanlig vardagskväll i stallet?

En annan pusselbit var energi, och då syftar jag på min energi inifrån. Och då kom första frågeställningen: hur får jag med mig rätt energi ut till stallet? Hur jobbar jag en dag när jag bara vill dra täcket över huvudet? Hur smittar jag och Molle varandra med energi? Kan jag hitta ett sätt att skaka av onödig oro?

Hur uppnår jag fokus? Avstängd telefon, rätt utrustning till varje tillfälle m.m. Såhär jobbade jag mig framåt och jag har säkert kluddat listor, punkter och tankar på 8 sidor i min bok. Detta är ett sätt som fungerat bra för mig, och jag öppnar boken med en iver i kroppen, blir påmind om hur jag ska tänka. Den är dessutom superglittrig och ligger bredvid mig i sängen. Haha!



 

Cheval Media - Klippa häst

Här är resultatet från när Anna-Karin från Cheval Media följde med oss i stallet när vi klippte Molle för första gången detta år. Blev ju lite söta bilder hihi! Om ni klickar på bilden så kommer ni till artikeln online. 

 

Film - Träning för Emma

Idag har vi gjort "vinterns" första träning för Emma! Jag är så glad och trygg i vårt samarbete som har hållt på sedan Molle var 3 faktiskt. Emma har sett en långsiktig plan med oss och har byggt upp oss bit för bit för att kunna pussla ihop alla bitar under resans gång. Nu vet jag redan vad Emma kommer säga innan hon säger det, men jag måste ju fråga tusen frågor ändå däremellan haha! Emma har lärt mig många av de viktiga grundstenarna i den träningen vi utför, och dem grunderna kollar jag av varenda gång jag rider, och det är en förutsättning att jag ska klara att hitta grundstenarna på egen hand, dels för att kunna underhålla dem när jag tränar själv, men också för att få ut så mycket som möjligt på våra träningar där alla grunder helst ska sitta.

Jag skriver detta för att jag kommer publicera en film från träningen, och jag vill bara tala om att vi har jobbat ända sedan Molle var tre år med att han ska spåra, kontroll på sidorna och samtidigt i detta alltid bjuda framåt. Så det är inget min häst har i sig från början, det kanske vissa dressyrhästar har men inte denna lilla spillevink. Kan Molle, så kan din häst. Men det är ett tragglande, det är bara att rida för en tränare som ger dig rätt övningar och verktyg, och snart kommer det sitta i både din och hästens "ryggmärg" så att säga. Jag är väldigt stolt över Molle som är 6 år gammal och är så lydig och välriden, han arbetar rätt med sina bakben, han är aktiv och har engagerat många fler gångjärn än vad jag trodde han skulle göra, redan. 

Vi jobbar på kandaret, det är annorlunda men vi ska hitta ridningen med detta också. Han trivs iaf på det. Idag blev det kontroll av sidorna och böjning med öppna - rakt fram samling - öppna, samt sluta - rakt fram samling. I traven tänjde vi lite på bogarna och steget genom att rida branta skänkelvikningar utan att tappa kontrollen på den raka sidan, för att fortsätta i slutor också i trav. Svårt, men roligt!
Hoppas ni uppskattar filmen, delar med mig av en utveckling verkligen. Det är en mycket lång väg att gå, och vi har bara börjat. Kramis!


Videoinlägg


Fredag

Vi ska alltså börja typ videoblogga. Det kommer bli lite blandade videos, allt från snack på bänken utanför stallet till ridfilmer, tips och träningsinspiration. Hoppas ni kommer gilla dem! (och att vi inte dör skämsdöden när vi spelar in haha)

Molle har fått ett nytt bogskydd för iår. Han brukar ha bogskydd för att han bär täcke väldigt mycket under vinterhalvåret. Men iår bestämde jag mig för att testa Back on Tracks bogskydd, så jag får väldigt mycket mer funktion än bara skavskydd. Ska bli spännande att testa, Molle är en häst med mycket bogrörelse och jag hoppas att detta skydd kan hjälpa honom med både återhämtning av musklerna samt förberedning inför träningspass. 840:- på Norells.




Och ryttaren fick ny höstgarderob. <3 
 

Kommer snart...


Hoppat fodertunna

Igår söndag blev det en till dag med bara häst, starta med en lektion och sedan red jag några hästar hemma. Leya fick gå på åkern, Molle blev hoppad och Matildas "Lillan" red jag för första gången på banan, hon kommer hit och får hjälp med inridning. Med Molle så blev det lite "man tager vad man haver" gällande hindermaterial. Men när man var liten och inte hade tillgång till riktiga hinder så gick det ju bra, så även igår. Han fick hoppa över fodertunnor och sedan ett lite högre språng som säkert var 100cm långt haha, precision med andra ord. Lika bra det, så kan man hoppa vanliga hinder som är flera meter långa sen utan problem. 

Jag hade nog faktiskt kunna åka och hopptävla honom i helgen, som jag hade lite outtalade planer på. Men jag hann inte iväg i veckan och hinderträna honom. Men Tina (som jag hopptränat för förut) som kom och såg när jag tog något språng, höll med. Inte hade han behövt träna för att hoppa en 90bana (jag försöker på inget sätt säga att det "bara" är att hoppa en 90bana, jag pratar endast utifrån våra egna förutsättningar, ingen annans). Ja han är faktiskt duktig att hoppa, och han går ju tydligen på vilket hinder jag än styr. Är så sugen att komma ut på någon liten hopptävling under hösten! Vi sken ikapp båda två. Men ska man hopptävla, så vill jag hoppträna. Små hinder, följsamhet, teknik och vänja in benen för den ansträngningen. 



Ett litet klipp.

Idag ska jag trimma på med galoppen, hitta känslan igen och få honom dit han behöver komma. Just nu höjer vi oss ännu ett snäpp med att komma ihop, jag menar inte mellan nos och svans, utan jag menar diagonalt, sidorna, vad ni vill kalla det. Att han ska gå med alla delar som "en", och inte fara ut med baken för att jag ställer i nacken t ex. Det är ett livslångt göra, det vi alltid kommer jobba med. Men inte förräns han är riktigt mellan mina hjälper där, får han uttryck för sina riktiga gångarter. Alltså först där, tillåts han i sin kropp att spåra rakt, både på böjt spår och rakt framåt, och först då får man den där härliga känslan, av att man kan göra vad som helst. Dit kommer man inte med tvång och våld, man måste lirka lite, känna efter lite, ställa, hämta in en bog, flytta ett bakben, känna efter och anpassa efter hästen man sitter på. Och när det kommer rätt, så känner man att hästen får en egen kraft och framåtbjudning för man har gjort det enklare för dem. Så mitt uppdrag blir att för varje pass få känna det, om så än för en kortsida, och aktivt rida för att hitta dit igen. Det är så man får upp styrkan, repetera och befästa det som är rätt.



Min "partner in crime"

Något av det viktigaste och mest värdefulla för mig som ryttare är mina analyser. Och helst av allt, delar jag med mig av dem direkt efteråt, på hemresan i bilen. Ibland bara för mamma och mig själv, men bäst är att direkt ringa min bästa Malin! Malin och jag har ett språk emellan oss, så att det nästan bara är vi som förstår haha! Om vi hjälper varandra på träning så kan vi säga en liknelse, t ex vänd som en finlandsfärja, och så vet båda exakt vad vi menar medan det är skitsvårt att dela ut den känslan till någon annan. Vi rider likadant, har samma grund och värderingar vilket också gör att vi kan rida varandras hästar väldigt bra.

Att ringa henne efter en träning, om jag så är helt uppgiven eller tvärtemot helt lyrisk, det är guld värt. Inget slår det, och att få bolla analyser och få feedback, det gör att vi kommer vidare som ryttare. Det är otroligt viktigt att dela sin resa med någon, så man får utomståendes åsikter hela tiden. 





 

Underbart

Oj, jag lät kanske lite pessimistisk i mitt förra inlägg. Han var ju mindre spänd på banan idag än han var förra veckan i den dagens första klass. Så vi gör framsteg! Det kommer ju släppa, med mer rutin och vi får börja åka bort oftare för att träna, vilket vi kommer göra automatiskt nu när träningarna flyttas ut. Han är bara sex år, jag tycker han är fantastisk. Och tänk vad vi kommer få vara med om tillsammans!

Vill också tacka dig som kom fram och pratade med mig i cafeterian, blev väldigt glad att du ville berätta att du läser både hos mig och hos Emma och att lilla jag kan vara en inspiration på något vis. Ja du gjorde mig inspirerad att fortsätta dela med mig ska jag tala om! :) Tänk om alla kunde sprida mer vänlighet på det sättet, sånt tycker jag om. <3 

 

Året 2014

2014 höjdpunkter

- Molle debuterar LA och startar 7 klasser under året, placerar sig i
3 och går väldigt bra i dem övriga starterna också
- Utvecklat sina gångarter och är redo för mer samlingsjobb
- Flytten till Emma och mer träning
- Jag har ridit så mycket olika hästar och höjt mig som ryttare
- Felfri i alla våra hoppstarter (tom. 1m) sånär som ett pet i en 90klass
- Köpte en fin transport!
- Molle fick en hagkompis igen
- Blir en del av Dala Dressage

Jag tänkte inte lista årets tråkiga/ledsna punkter, för nu ska vi fokusera om för att göra 2015 till ett så bra år som möjligt! Jag önskar att vi får hålla oss friska och starka så att vi kan nå våra mål tillsammans!

 
 
 
 
 
 


 
 

En liten del av stallet...

Tack för ni tog er tid och kommenterade vad ni ville se! Jag börjar med lite små detaljer i stallet. När Emma skulle bygga och vi bestämt att vi skulle flytta dit slog vi våra kloka (:P) huvuden ihop och kom överens om lite inredningsdetaljer.




Eftersom vi båda lindar ben rätt ofta ställde jag min vita Expedit-hylla i stallet. Stallgången är så otroligt bred och denna är alldeles lagom djup så vi har den till det viktigaste som man vill ha nära tillhands hela tiden, lindor, paddar, alla medel, ryktborstar m.m. Eftersom det är vitt-grå-svart tema i stallet passar den in väl. Vi försöker alltid ha det i snygga högar för det blir lätt att se stökigt ut om man bara slänger in allting!


Mina borstar har jag i en underbar ryktväska från John Whitaker. Alltså, jag har nog aldrig sagt att jag älskar en ryktbox förut men denna älskar jag! Den får plats med allt tack vare att den är rätt hög, den har ett kort och ett långt axelbands-handtag, den rymmer allt möjligt helt enkelt. Samt nätbotten, så jag behöver aldrig vända den och tömma ur skräp!


Vi har 6 st såna här svarta skolådor från IKEA, dem har vi skydd/boots och sånt i. Dem andra 3 hänger i sadelkammaren där vi har lite smörjor och sånt. Det visar jag en annan dag.


Under varje täckeshängare har vi såna här trådbackar för natt/hagskydd. Det gör det superenkelt att veta vilken häst som har vad. Eftersom jag inte använder nå skydd på det sättet (förutom vissa specialfall) så använder jag min till ja transportlindorna, men också mina reflexer. Då är dem framme men dem är inte ivägen.
 

Stallet

Det är så harmoniskt och lugnt i vårat stall! Hästarna verkar trivas väldigt bra, och Molle har förstått att en halmbädd är en riktigt bra sovplats.

Här kommer ett bildspel, med hästarna som ni kanske inte är vana att se dem. ;)


Coco får nytt stalltäcke! 




Molles box!

 
Emma fikar och så boxarna som alla är på samma sida.


Molle och Kalle


Coco kollar läget..


Två sötnosar! :)
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0