Mina grabbar




Tvingade ner foten i ridstövel för att ta några fina bilder innan ridpasset idag men sen hoppade jag i vintergummistöveln igen där den svullna foten får plats utan problem hehe.

Har firat vår Nationaldag med två fina pass med grabbarna! Jag och Molle red ut och lämnade återigen Neo ensam som inte brydde sig alls idag. Så skönt att kunna göra hur man vill utan att stressa den andra hästen! Vi upptäckte lite vägar och det blev ett pass i alla gångarter i vår underbara, alldeles egna skog! Ja vi äger 5 hektar skog haha! Så där blir det väl lite terränghinder så småningom.

Molle glänser, har gått upp de där sista kilona i kroppen av att gå på gräshage och han mår så bra! Det syns på allt, ögonen, beteendet och pälsen. Han har fått gnistan tillbaka! Jag bara känner det. Tror att vi kommer få ännu mer connection när jag gör allting med honom, han blir introvert av stress och att det är olika människor som gör på olika vis. Såklart ska dem bli flexibla hästarna men vissa klarar det bättre än andra helt enkelt.

Neo var mycket bättre idag från start och jag red honom idag, i skritt och trav. Så skönt att få den debuten gjord. Han känns väldigt fräsch i kroppen, långa dagar i hagen är bra för hans kropp och huvud. Han ska helst bära ryttare varje dag för att vara som bäst, och nu har jag all tid att lägga på honom och hans utveckling. Har börjat med skänkelvikningarna som han förstår och känns att han älskar att göra rätt. Ska inte göra om dem misstag jag gjorde med Molle så nu får jag en ny chans att utbilda Neo bättre. Jag är rätt glad att jag kan ta över efter en så skicklig ryttare som Johan Svensson på Hannell Dressage Stable och hittat hur han ridit Neo och börjat forma honom efter hur jag vill rida.

Mina grabbar gör mina dagar! Nu är dem helt coola med att vi tar ut den ene och pysslar/rider så det är så skönt. Längtar ändå dock tills stallet står klart och det kan flytta hit fler hästar. Idag har vi reglat klart allting så nu ska jag skruva upp planken och skivorna så gör vi golvet så fort vi kan! Sen kan boxarna komma! Wow!

 
Idag köpte jag krukor och blommor till ingången på banan!

Mitt hjärta är helt

Ikväll har båda hästarna äntligen gått ordentligt sedan dem flyttade hit! Nu känns det som att livet börjar igen, när träningen av hästarna kan startas upp. Neo fick ett ordenligt longeringspass, då han har lite sadeltvång så hade han såklart lite känningar efter så många dagar utan sadel/ryttare. Longerade länge och väl innan jag bara hängde på honom, man får backa 100 steg efter en sån här lång period utan ridning. Molle hjälpte ju till så bra genom att rusa som en galning i hagen medan jag var på banan...

Molle var uppvärmd och klar för vårat ridpass där jag bestämt att han skulle ridas så trött det bara gick för att coola ner huvudet. Men han överraskade med att vara jättefin och gjorde det så himla bra för att vara så dåligt tränad på slutet att jag avslutade när jag kände mig "klar". Det var en härlig känsla att rida finhästen på vår egna bana, på vår egna gård. Och tamejtusan så var banan riktigt härlig! Mammas sladdande har gjort susen, och den var nog inte så djup som jag trodde. Det här kan bli bra!






Så lycklig kommer jag att somna inatt!
 

Halta Lotta

Halta Lotta är tydligen en väldigt duktig arbetsledare haha! Jag vill göra saker ordentligt, men också gärna snabbt och effektivt. Och jag känner typ inte hunger eller törst när jag är inne i något, så ibland kanske jag kör på lite hårt, speciellt när andra ska vara involverade. Idag när jag inte kunde ha skor och har haft väldigt ont i foten så var jag sjukskriven från jobbet. Hela förmiddagen vilade jag, och det mådde foten bra av. När jag hade den nere i golvet när jag åt frukost kände jag plötsligt hur det pulserade i den, och ja, hela foten och alla tår var typ blåa! Så jag har haft foten i högläge och på eftermiddagen körde jag till gården, barfota, för att sätta mamma och syrran i jobb.

Och inte kunde jag tro att vi skulle få nåt sånt bra gjort med dessa förutsättningar! Mamma sladdade banan och den blir bättre för varje gång vi sladdar faktiskt, så jag har nu hopp om att den ska bli riktigt bra så småningom när stenmjölet kommer på. Sedan började vi prata om staketet, jag hade ju önskat mig telefonstolpar runt hela banan för att jag gillar ett lågt staket, ger exotisk känsla och bra träning för dressyrstaket också. Och i vintras när vi fick tillgång till gården visste vi inte att det under snön vilade massor med telefonstolpar som vi nu kunde nyttja. Mamma och Frida drog ut dem med bilen och rullade dem på plats. Alltså, jag är så mycket mer än nöjd med resultaten! Gråtfärdig ärligt talat. Min vision om hästdelen på gården följer alla punkter än sålänge och jag är rörd.


Det går knappt att återge denna syn med kameran. Det är så fint när man vandrar ner från vår skog till åkermarkerna. Älskar det!



Kommer bli så fint med lite blommor vid in- och utgångarna. 

Kul att första eleven kom och tränade idag, hästen gick väldigt trevligt på underlaget och dem var så duktiga, en riktigt fin 4-åring som fick träna på att byta gångarter med bibehållen kontakt.