Min hästiga helg

I fredags hann jag med en skogstur innan mörkret föll på. Molle var riktigt fin, jag värmde upp med skritt upp och ner igen för en brant backe innan jag värmde han i trav och galopp där jag rider med ett lösare stöd, mest liksom kramar och lättar igen så att han stannar hos mig men inget stöd eller jämn kontakt. Vill att han får hitta sin egen balans och bjudning innan jag rider ihop honom mera. På det sättet har jag honom positiv när jag sedan söker kontakt, och då vill han möta mig. Gjorde lite bakdelsvändningar på grusvägen i skogen där jag är supernoga att han skrittar fram och runt för innerskänkeln, får inte börja trycka mot insidan utan ska släppa ner mig där så att yttersidan kan kliva runt. Jag har varit väldigt noggrann denna sommar när jag ridit själv att han ska komma mycket mer undan i insidan, så att jag enkelt kan växla in-utsida som jag vill. Det har utvecklats så mycket så att han nu går undan för mitt lår liksom. 

Efter bakdelsvändningar är han väldigt ihop så samlingen har kommit av sig själv. Därifrån galoppfattning där fokus är att kunna växla galoppen utan att störa formen. Han är så stark i kroppen nu så jag ska inte behöva ta så stor halvhalt utan bara sitta tillbaka galoppen och rida ur den framåt. Utmanar gränserna och stannar kvar i en samlad galopp där mitt fokus bara ligger i att slappna av i ben och armar och bara hänga med som passagerare. Några byten efter det för att se att jag har honom väl mellan hjälperna. 

Kände mig riktigt nöjd och glad med uteritten. På lördagen åkte vi till vårt nya ridhus och hoppade på utebanan med en elev till mig. Molle skötte sig som ett skolboksexempel om än lite spänd just i sprången. Men sist vi hoppade var ren katastrof då han var nyskodd och något var fel, efter det fick han sulor. Han kändes pigg, stark och väldigt lydig. Är viktigt att man kan styra och ha kontroll utan att ha hästarna i en dressyrform jämt. De måste kunna vara avslappnade i en öppen form med mulen långt fram, jag har iaf vunnit mycket på att kunna rida min häst så också.


Och idag blev det en sväng igen till ridhuset då min tränare Marie kikade förbi och vi tränade äntligen! Vi har inte lämnat gården förräns den här helgen och då 2 dagar på rad. Precis vad vi behövde! Jag var så lycklig när jag kom hem, helt slut men så pumpad med energi ändå. När jag lastat ut och gjort klart Molle stod jag länge i stallet och pysslade och plockade, bara för att jag har tid till det nu. Är en sån ynnest att ha stall hemma, jag kan inte nog understryka friheten det har gett mig. Tillbaka till träningen så fick vi visa Marie att han var mer eftergiven för benen och vi jobbade lite med samling och avspänning i det kvicka. Sedan gick vi vidare till bytena och få förbereda lite mera för att inte få ett kastbyte utan verkligen få han undan i nya innersidan och acceptera att jag ändrar på honom igen, helt enkelt gå tillbaka till när man började byta. Det gav effekt och bytena blev rakare och lugnare och med en bra rytm emellan i serierna.

Traven bara tittade vi lite på och Marie tyckte vår "skittrav" hade högre kvalitet och Molle var så fin på tygeln idag som han varit senaste tiden så jag kan bara sitta och putta igång honom, svagheten sitter lite kvar i vänstersidan som jag får jobba på i bägge varv men när han orkar hålla in vä-sidan så kan jag då be om kvickare trav och han verkligen tar sig framåt, då blir varje steg liksom en jetmotor men mjukt som olja genom kroppen. Då limmas mitt säte till sadeln och ja, allt känns lätt. Öppnorna kändes fina, lagom. Vi hittade en lagom trav som jag ska tävla i där jag har kontroll och inte ber om för mycket, utan vi båda hinner med och kan göra det lydigt.

Är så glad!

Men nu har jag lite att jobba på, var alldeles för otränad idag! Nu är jag laddad inför hösten och fortsatt arbete mot svårklass! :)
#1 - - Erika Pettersson:

Kul med lite hoppning som variation också 😊