Ridpass

I lördags red jag i ridhuset efter en dag med longering i låg och lång form, och en dag skrittarbete barbacka (hihi, läs mysridning). Och han var så fin! Jag började med mina travövergångar. Jag försöker göra övergångarna utan att röra tygeln utan bara möta kontakten och vara still. Efter några övergångar och den inledande bajs-halten så blir han nästan prillig, precis som jag önskar! Då vill han igång igen självmant efter vi gått ner i skritt, går och väntar liksom på drivning. Sen gör jag trav-galopp, då får jag flyt och han får fixa till sin kropp själv! Jag bara "rider" trav från galoppen, vill inte bromsa ner i trav utan rida in i trav, då får han balansera upp sig själv utan att jag sponsrar för mycket. Och då blir han uppmärksam och lättriden, ett partnerskap uppstår.

Jobbade vidare med galoppen med lite byten, jag har en tendens att rida lite unghästigt och göra bytena stora, luftiga och ur lite för stor galopp helt enkelt, MEN jag kom iaf på mig själv så jag gjorde bytena på fyrkantsspåret, gjorde byten i vart tredje runt hela spåret och efter ett varv så förminskade jag sprången och fortsatte i samma rytm och göra mina byten fortfarande i var tredje men bytena blev mer genom kroppen och rundare när jag inte släppte iväg galoppen. Så häftig känsla, att kunna påverka och ändra sådär enkelt. Då kände vi oss som proffs. :)


Försöker rida in mina nya vardagsstövlar, lite kallt just nu bara! Så stela just nu så mina stigläder blev för korta, därav vinkeln!