Workhard, playhard

Dagarna springer iväg! Tidiga mornar och sena kvällar, jag älskar det! Har nog aldrig haft så mycket "jobb" men aldrig känt mig mindre stressad eller såhär lycklig. Det är skillnad att göra saker och tjänster för andras skull, än att lägga tiden på att göra saker för sin egen. Att kunna ha valet att tacka nej till att hålla lite träning/ridning m.m. är en av sakerna som gör mig mindre stressad. För jag vill ju såklart hjälpa alla jag kan! Men jag kan inte göra det på bekostnad av tiden det tar mig ifrån mina egna hästar. Och när jag nu jobbar 100% också samtidigt som jag gör en satsning på hästarna så får det stå lite på sidan av, i mån av tid som jag brukar säga. Tänk om jag kunde livnära mig på hästarna en dag? 

Molle fick gå ut i skogen i fredags, ett riktigt galoppass där jag körde intervaller mellan piruettgalopp till ökad, bytesserier från vart fjärde runt en stor åker, ner till i varje. Han fick verkligen jobba på. Dagen efter ett pass på banan, men stackarn hade träningsvärk, kunde knappt galoppera på tygeln utan fick galoppera lång och fri hehe! Men vi smög in ett skutt över plasttunna samt finfint travarbete. 

 


 
Ibiza har jag ridit några minuter men flera dagar på rad. Nu har hon lärt sig en halvhalt och igår fick vi ändra taktik igen och börja rida framåt igen. Men det är skillnad att rida framåt när man har sug i tyglarna mot om dem släpper bettet men benen fortsätter gå! Jag är van att hjälpa hästar fram till bettet, jag har inte haft tunga hästar som hänger på bettet även om det många gånger är lättare och att föredra enligt många. Men Ibiza är ju så ung och formbar, hon börjar förstå vuxenskolan och så fin som hon var igår, det har jag aldrig känt på någon innan. Och då är hon just bara så långt ifrån "klar" men ändå så självklar... Svårt att sätta ord på. Tänk om ett år! Tänk den dagen jag kan börja samla! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0