Ett steg framåt

Nu börjar jag hitta mina nya verktyg i systemet, och äntligen börjar vi prata med varandra. Ju mer still jag sitter, desto mer går han. Nästa steg är att applicera det på rörelserna, med ödmjuk förståelse att vi kommer få backa ner igen emellan för att hitta flowet. Men snart kanske min dröm blir sann, att få hästen att dansa genom att sitta "helt still" och med honom! Jag har hjälpt till för mycket, till den grad att jag stjälpt istället. Och nu gör vi om. Han är så utbildad så jag ska rida med fjäderlätta hjälper och han kan svara på dem, jag måste inte "prata högt" till honom. 

 
Han har känts helt fantastisk när vi hittat rätt. Och så härlig känsla att varje pass blir lättare och bättre!

Tävling 29-30/7 Falu RK

Har inte haft tid att sitta vid datorn och uppdaterat er, har haft en jätteskön semester med mycket på gång precis som det brukar vara när man är ledig. Jag och Molle jobbar in ett nytt system, det kommer ta lite tid och vi börjar precis ta oss ur den förvirrade delen.

Förra helgen tävlade vi i grannkommunen, vi bestämde att istället för att stryka och fått lov att betala ändå så gick vi ner i klass och efter att Emma tvingat oss rida i det nya systemet på framridningen istället för att jag skulle falla tillbaka till mitt vanliga, så sa vi att det får gå som det går inne på banan, vi kan ju denna nivån egentligen. Så efter att ha värmt upp på fyrkantsspåret utan så mycket som en volt på framridningen går vi in och gör ett fint program på 68%. Vi slutar upp tvåa efter ett mycket fint ekipage som vunnit det mesta på denna nivån. Nöjda!




Dag 2 är vi inte riktigt lika på nivå med varandra, då jag inte hade Emma som hjälp och jag antagligen tappade konceptet litegrann från dagen innan i min iver att vilja ha det perfekt jämt. Med tårar i halsen att inte riktigt ens ha koll på något gick vi in och satte ett stadigt program, inte lika bra som dagen innan men stadigt och lydigt. 70% och vinst! Jättekul att gå in och utan att göra det fantastiskt ändå kunna gå på så höga procent båda dagarna. Mitt i kaoset av att bryta ett gammalt mönster, det känns bra. Då är man glad att få ha lite tävlingsfritt framöver och verkligen hitta våra nya verktyg och befästa det hos oss båda.