Mjuk och avslappnad

Igår red jag andra passet, även detta på åkern men med broddar. Lite halt med nyslagen stubbåker! Då vet jag att han känner sig trygg att våga ta i och slappnar av. Gårdagens pass började jag med att trava fram, tog tidigt galopp och lät han kuta lite som han ville, han kom precis ihåg hur man gjorde så tänkte att han får springa av sig värsta energin innan jag börjar försöka kommunicera. Efter ett tag kändes det riktigt bra, med min sits tempoväxlade jag och hade fokus att få lika mycket kontakt i båda tyglarna. Traven fick bubbla fram av sig själv, jag har en annan approach i min ridning, jag tror att jag blivit ännu mer "ödmjuk". Gjorde några övergångar skritt-trav, viktigast att vi är i balans innan jag ber om mer. När vi är överens om ramen så gör jag växlingarna, han får välja sin form själv, han tar den som kommer naturligt för honom och där är han oftast fin i kontakten. När han sedan fått jobba lite där börjar jag lägga mig i och kanske (oftast) vill rida honom lägre. Det är ju jobbigt för honom att fortsätta jobba genom kroppen i en form som inte kommer helt naturligt, men också nödvändigt att träna i för det är där vi måste bygga muskler och styrka.

Riktigt fin känsla. Idag blev det ett till pass med bara galopp. Molle var farbror åt Emmas fyraåring, så han lade kanske lite väl mycket fokus på var dem tog vägen emellanåt. Nu blir det lugnare träning imorgon då musklerna antagligen känns lite sura efter att ha tagit det lugnare en vecka innan.



 
Lade upp en film på Molle på instagram där jag skrev att vi genomfört första joggen på fältet. Man ser tydligt på filmen att Molle själv får välja både form och tempo, han sniglar sig fram och njuter av att få vara ute och röra på sig. Så kommenterar en 12åring från något europeiskt land att det faktiskt inte är en ren galopptakt. Alltså att man orkar, får man inte jogga utan att göra allt 100% korrekt?! Hur många hästar går korrekt jämt.

Överlag tycker jag att många är väldigt dömande både på facebook, bloggar och instagram. Man har hört si och man har hört så, man talar gärna om hur fel alla andra gör och får klapp på ryggen av dem som gillar och delar. Är dessa människor själva felfria? Ofta är dem som skrålar högst glada amatörer, precis som jag. Dessa som har oturen att hela tiden få samma återkommande problem med sina hästar, fastän dem gör alla rätt som dem alltid har gjort, för det är så man SKA göra. Man kan säga som så att läsa om ridning i en ridhandbok låter väldigt lustigt, för känslan dem beskriver där är när man kommit fram: när grunden är på plats. Men vägen dit, den får man hitta på olika sätt, beroende på den individ man jobbar med. :)

Underbar känsla

Känslan av första ridpasset sen kiropraktorn är underbar! Nu är det denna känsla av bubblighet under mig liksom. Har han varit lite sne runt korset så är det inte så konstigt att han tyckt det känts svårt att kombinera påskjut och samling. Denna period av renodlad ridning har också gett resultat. Jag försöker som ryttare att göra så lite som möjligt, sitta helt avslappnad och vänta in att han ska svara på mina små små hjälper. Det märktes igår när jag kom upp och skulle rida, så fin. Blir roligt att börja träna igång igen med våra nya muskelminnen hehe! 

Nu har vi fått stubbåkrarna att rida på, jag ska förhoppningsvis hålla till där för jämnan. Jag har enkelt att kombinera konditionsträning med styrka av att rida både nedför och uppför, samt att vi tränar rörelserna lika bra på en åker. Jag kommer även lägga in en ny träning för oss i höst, jag återkommer med lite rapport angående det när vi testat på.

Nu känns det som vi på riktigt kan börja höst- & vinterträningen tillsammans!

 

Vet-check

Idag var Emilia ut och vetcheckade lite hästar, kollade tänder m.m. Så skönt att få gå igenom Molle och han accepterade henne väldigt snabbt, han kan ju vara väldigt skeptisk och nästan rädd för okända. Vi hittade inget fel på leder och muskler men däremot fick han kiropraktisk behandling, med stor skillnad innan/efter. Jättehärligt att se och något vi kommer ta ut Emilia för fler gånger. Våra svagheter i ridningen kom fram genom det hon hittade i hans kropp så att säga, så det ska bli väldigt roligt att ta vid min "nya ridning" på en superfräsch häst. Är väldigt imponerad över en veterinär som ridit i dressyrlandslag, både behärskar den veterinära delen och kiropraktiken utöver. Blir en väldigt bra helhetsbild och inte bara spruta spruta spruta. Nu ska Molle låta kroppen ställas in under 2 dagar sedan tränar vi på som vanligt.

Jag är väldigt glad att vi har kunnat träna och tävla på denna nivå utan att ha problem med överansträngning i varken bakknän eller kotor. Peppar peppar, jag är så otroligt tacksam att hästen är frisk och glad i sitt jobb. Att stärka honom att gå som han gör emellanåt kommer ta 2 år till, tills dess får jag ha perioder där jag backar tillbaka och rider utan krav, helt enkelt planera in tävlingsfria månader under året där jag kan backa för att avlasta och hitta ny kraft för att gå framåt igen. Känns jätteroligt att börja vinterns träning snart!