Guldstjärna

Molle fick gå en långtur ute i söndagskväll, mycket galopp och rund form och mjuk i sidorna. Känns larvigt men han är ju typ min bästa vän, känns som man har riktig kvalitetstid med varandra och vi följer varandras kroppspråk. Lite skutt över stockar och lite backträning blandat med finfin trav. Älskar att kunna rida precis var jag vill med honom, på blandade underlag, upp å ner, jag tycker det är som crossfit för en häst. 

Igår fick han jogga på banan, bara för att inte stelna till inför tävling, hellre rida lite varje dag. Slutade efter typ 15 minuter, han var så fin. Lite längre och lägre i formen, inte någon samling utan bara lösgjörande och med framåttänk. Tänk att för några veckor sedan kunde jag inte korta tyglarna eller komma fram i trav utan att vi var "osams". Thank god för att man lämnar svackor och glömmer dem igen!

Ibiza var så fin igår! Hon tog jobbet med sig sen söndagen och igår kunde jag ta kontakt i tygeln och driva henne fram till det, hon har så lätt för sig och det ska jag vara rädd om. Men känslan när hon liksom hamnar mellan skänkel och hand, där är alla dörrar öppna liksom! Dessutom i full storm + att vi red med en av Emmas elever samtidigt inne på banan, en guldstjärna bara för det. 


Molle efter vår uteritt.