Ny tröskel

Igår var det träning i ridhuset, första gången för hösten och vintern. Molle var en smitare i början, han ville inte komma ihop och jag vet att det skulle komma snart då han varit så stark och fin länge = vilket innebär att man kräver ännu mer samling, mer bärighet och att han är ihop tidigare in i passet och längre under passet. Då höjer man ribban lite till och det var lite jobbigt, så han provade att göra som han gjorde i våras. Jag ville ha in högersidan och ställde i höger tygel, då tog han tag i bettet där istället för att ge eftergift. Så sprang han iväg så! Haha som en ponny. Men han sansade sig snabbt och jag började med att bara rida in bogarna med skänklarna, så fick jag känna mig för och vara väldigt försiktig med tygeln tills han hade kommit in i jobbmood. 

Vi började med att rida galoppombyten på volt. I början var Molle överallt, han laddade för byten, samtidigt som han var lite isär så han tyckte varje uppmuntran från mig att komma ihop var väldigt onödig. Men det är väldigt bra att träna på sådant här fast det inte känns tiptop, för det gör det ju sällan på tävling.

I traven var han finare, börjar kunna lämna tryggheten i den låga formen och behålla samma takt i den högre. Men jag måste hela tiden hitta spelet, drivning, halvhalt, mjukna - repeat. På en millisekund så det inte syns. Jag blir för långsam och håller i tygeln en sekund för länge, det är sån stor skillnad när vi rider den högre formen då, det är så viktigt att ha timing. Men det kommer! Nu har han ju en fin hög form, inte en hög nacke. Jag börjar få bakbenen till tyglarna, så att jag har alla fyra hovar i sätet eller hur man ska förklara. När det känns som en stor boll av energi som du har växelspakarna till, då är det rätt. Det är ett dragläge, som väntar på gas eller broms. 

Vi red iaf öppnorna på meddellinjen. Dem var bra idag, ställde om något steg i början för att få bägge sidor, och det kommer ju. Så det utvecklas fortfarande. Slutorna likadant, sedan lade vi ihop öppna - diagonalsluta som i B5an. Avslutade med några längningar där jag måste erbjuda lite mer stöd om vi ska hålla ihop det hela, han har inte bärigheten där ännu, så man får antingen be om mindre eller hjälpa mer. Joggade av i en rund låg form där jag fortsatte med lite skolor, för att det ska kännas enkelt och för att stretcha honom lite. Han är så ärligt på tygeln nuförtiden att jag inte längre har problem med uppvärming/avvärmning. Han följer handen vare sig jag lägger fram den eller kortar den. Och går att påverka med nosen i backen, det är jätteviktigt. 

Tisdagens ridpass

Imorse blev det ett trimpass på banan. Jag har ännu en gång kommit till insikt att jag måste komma till jobb snabbare. Varför ska jag rida omkring lite mysigt framridningsstuk ett helt pass? När jag vill tävla med bakbenen i tyglarna. :) Idag värmde jag låg i trav, kollar att han bogarna följer med tyglarna och att jag kan ställa i nacken utan att resten av kroppen påverkas. Sedan tog jag galopp. Huh säger jag bara. Det var häst med 3 meter både på längd och bredd tror jag, så jag fick rida min hatövning och ganska direkt kom han fram och loss i kroppen. Kändes som att han var lite stelbent först men efter den övningen kom han på hjälperna. För er som inte vet, hat-övningen är sluta över banan i galopp, 2 språng rakt, båge i förvänd galopp, 2 språng rakt, skänkelvikning tillbaka över banan, båge i rättvänd galopp, sen börjar det om. Och gör man rätt så är den väldigt lösgjörande, samlande och bra för mycket saker.

Efter det red jag slutorna som i MSVA, sedan rakt fram. Han var inte riktigt på plats för att göra bytet idag, det var inte läge att börja med det idag för han blir lite trött efter vi gjort många slutor, det är hans jobbigaste rörelse. Jag gör hellre slutan bra idag, än både slutan och bytet halvdant. Det kommer med mer styrka! 

Tog traven sen där jag inte hittade någon takt alls först, men efter jag jobbat tempoväxlingar där fokuset ligger på att han ska komma ihop så mycket som möjligt så började bakbenen komma till tyglarna. När kugghjulet där liksom hakar i så är vi som i ett hamsterhjul, det bara rullar på, framme och undan i bägge sidor. Red lite öppnor där fokus inte ligger på att göra en perfekt öppna, utan ingången, sen kan jag behöva ställa om lite utåt för att få in ytterbogen mer. Då ställer jag om några steg sedan tillbaka igen. För att förbättra och förstärka rörelsen i helt. Inte för att idag rida en perfekt öppna. Traven blev riktigt bra, samlade mot passage och idag hade jag ett dragläge där jag kunde påverka honom, jag kände hur jag fick den där mixen av höjd och längd på steget, där var han mjuk och fin i sidorna, den traven kommer jag leta efter nästa år på tävlingsbanan hoppas jag! :D Just nu ska vi hitta steget innan, som vi har befäst under sommaren/hösten iår. Den här taktfulla, lagom, traven som bara flyter på med fin kontakt mellan mig och Molle. 
Så idag är jag väldigt nöjd med travarbetet, han kämpar på bra och har en fin inställning just nu.

 

Morgontur

Igår fick Molle skrittas ner till sjön och tillbaka för att få se något annat men ändå vila, jag brukar oftast vila honom dagen efter tävling. Han kanske inte är så kroppsligt trött men lite mentalt ibland. Idag blev det ett pass på åkern, värmde i trav på lite stora serpentiner sedan blev det galopp. Jag brukar lösgjöra honom i galopp första dagen efter en vila eller något annat som kanske "stört" våran finlirs-känsla. Anledningen till det är bara att han har lättare för den gångarten och jobbar automatisk mer med ryggen själv. Började med att ställa mig upp och rulla igång en större galopp, inte en kvickare utan dem där avslappnade långa sprången. Satte mig ner och började med detsamma att känna lite på sidorna genom att rida lite öppna - ställa om i öppnan till förvänd sluta - tillbaka. Det här gör jag för att få sidorna "intill varandra" så att säga. Därifrån tempoväxlar jag, till en början lite mindre, bara så att jag känner. Sedan gör jag "större" tempoväxlingar under rakriktning, när jag har lite böj på bakbenen så kan jag kvicka upp dem på det sättet. Att göra lite byten gör Molle busig och glad, så det gör vi när han känns sådär spikrak och fin. Men idag gjorde han bara det i vänstergaloppen, så nu blir det att lägga lite krut på att få upp högersidan.

Jag känner ju Molle så väl nuförtiden, och jag brukar inte trava så mycket när jag vill ha ett pass att "komma tillbaka" på. Dels för att jag vet att han blir bättre ju fler pass jag rider, det hör väl ihop med att han börjar bli vuxen, och då vill jag inte hamna i en situation där jag lär rida längre och längre för att få en bra känsla. Jag blir inte stressad för att han inte känns superfin varje dag, jag vet att han är kanon igen imorgon eller dagen efter det. 

 

Tävling 24/9 Vansbro RS

Igår blev det en sen tävlingsstart i Vansbro, och det slutade med en andraplats, slagen av sista ryttaren i klassen. Men en rosett blev det och det är ju alltid kul! En liten summering kommer här...

 
Molle var avslappnad och fin från start på framridningen. Jag kollade bara av att han följde med bägge tyglar och gick fram för skänkeln och kom tillbaka likadant, så fick han bara växa fram genom värmningen. I galoppen tyckte jag först att han kröp ihop lite så jag ställde mig upp och galopperade fram ordentligt med lågt huvud och fick upp ryggen lite mera. Sen var han i princip färdig att gå in. Jag kunde sitta med handen fram på halsen och styra, gjorde bytesserier som var spikrak och samlade till enkla bytena som jag vet inte vad. Traven trampade jag igång lite och växlade lite samling - mellantrav för att hitta takten, sedan flöt även den. Formen är så fin på honom just nu, sån känsla.

Blev liite lång framridning då man aldrig vet att hästen är fin från start, så jag tänkte bara på banan att jag skulle försöka slappna av och inte bli det där stela, spända som jag gärna blir annars. Helt OK början men sedan fick jag galopp i första längningen, han var lite ställd och laddade redan ur hörnet, fan! Men jag släppte det snabbt och red vidare. Ja blev galoppinslag i andra längningen också, vad händer? Haha han kanske var lite trött eller så blev det bara missförstånd. Skolorna var dock bättre än på länge, inte vänsteröppnan men vänstersluta var äntligen en 7poängare utan att kännas svårt. Galoppen var bättre, dock var hörnen längst ner på banan inte fyllda med sand utan man gick ner i ett hål och upp igen om man ville gå ut i hörnet, så man grävde liksom ner sig lite. Han laddade lite inför diagonalerna, vi har ju ridit lite serier på sista tiden och jag fick sitta absolut still hela tiden. Ja, en hel del småmissar, tappade balansen lite i hörnen där groparna var och i enkla bytena men en helt OK känsla, jag var så nöjd för han andades hela vägen i mål. Han gick att rida och vår grundform och grundkvalite kändes hög fastän jag valde att inte sätta tryck utan rida avslappnat och få en bra runda i ett ridhus med tanke på hur senaste starterna har gått.

Jag trodde jag skulle packa in och åka hem men vi var först in och satte poängskalan för dagen eller vad man ska säga, så räckte till en andraplats! Jättekul att få en fin känsla och en rosett på det också. Duktiga fina Molle, känns som jag har en ny känsla på tävling! Nu är det bara min färdighet att kunna rida på tävling som saknas, jag menar, Molle kunde nog ha gått likadant som ute på framridningen men jag är inte där mentalt för att kunna rida så ännu. Jag önskar att jag hade fler hästar att tävla så att jag fick öva på just det, entra banan. 





Men nu laddar vi upp för årets sista tävlingar, vi har 2-3 starter kvar att göra. Så roligt!

Tävlingsdags


Foto av Li Sjöstrand

Idag är det tävlingsdags! Eftersom Molle känts så fin på senaste tiden så efteranmälde jag mig till en klass i närheten, för att komma ut och se om vi får samma känsla på bortaplan. Tävlingen går i ridhus så jag är förberedd på att jobba med avslappningen så fort vi kommer in och verkligen ta vara på minuterna innan domaren blåser igång oss. Men först ska jag jobba så vi hörs efter start igen.


 

Stallet

Livet på stall Dala Dressage rullar i en faslig fart! 
Dagen börjar med att jag och Emma gör stallet och kanske rider en unghäst, jag kan även rida Molle ibland på morgonen. Det beror på hur kvällen ser ut, om jag vill åka till stallet igen eller inte. Vi har åtta hästar i stallet att sköta och rida, det är tur vi kan hjälpas åt. 
Jag åker sedan under dagen och jobbar på mitt jobb, och återvänder oftast till stallet på kvällen då min sambo jobbar borta så det är ingen hemma och väntar på mig, och sitta hemma själv vill man ju inte göra. Då finns det alltid träningar att titta på, hästar att röra på och fixa och småpyssla, älskar den här tiden när man får mysa omkring och göra små grejer som man inte hinner när det är tidspress. Jag brukar smörja allas träns och mamma brukar packa hö och halm. Utan mamma skulle jag inte hinna allt jag gör! Jag har alltid varit sådan som haft många järn i elden. Ibland kan jag stanna upp och tänka: jag kanske skulle lugna ner saker lite, men då kommer jag ihåg när jag tänkt så förut och det slutar med att jag skaffar nya åtaganden istället. Och att få ha "rida olika hästar" som syssla är ju rätt OK. ;)

Foto av Li Sjöstrand
 
Det är viktigt när man har minut-planering som vi oftast har att alla är med på planen och att man trots planeringen är lite flexibel. Det kan inte börja suras om vi måste ändra i planeringen utan då får man gilla läget och söka lösningar, istället för att haka upp sig på att det blev fel. Det värsta jag vet är lama människor som inte kan vara lite flexibla och ställa upp på sådant när det är lite akut, jag tror att alla häst-stall-folk vet hur jag menar. Det är nog därför man blir så fäst vid sitt team när man har hittat rätt, och svårt att anställa eller bjuda in nya människor. Har man en bakåtsträvare bland flera problemlösare så kommer bakåtsträvaren att ta energi från alla istället för att tillföra något. I ett jobb som ibland kan vara tungt och med motgångar så måste man ge energi. Då kan inte en person gå runt och vara surig eller älta, man får släppa saker och köra på. Och hjälpa varandra att tänka så!

Så ser dagarna ut på stallbacken!

Hittar inga ord

Jag går på rosa moln. Jag ler från öra till öra. Jag har full kommunikation med min häst. Jag tänker - han lyssnar och gör. Behöver inte återberätta senaste tre dagarna för dem har varit u n d e r b a r a. Idag gjorde vi en rak linje med tvåor på åkern i en samlad, balanserad galopp och det kändes som världens lättaste sak. Jag brukar ju understryka att är hästen i balans så är svåra saker inte svåra, det svåra ligger i att få hästen till balans och i ramen. Men nu är vi här, klättrat upp på styrketrappan och det ska vi njuta av för stunden! 


Mordillo

Igår hade Emma ett sent återbud så när vi kom till stallet skulle hon ha ett hål efter att ha ridit en elevs häst innan, så jag frågade om hon ville testa Molle nu igen efter hon red han senast i juli, vi tänkte ju att hon skulle fortsätta rida regelbundet men det har inte "behövts" så det kunde va kul och se vad hon tyckte nu när vi har hållt på på egen hand. 

Efter hon ridit fram och börjat jobba galoppen så såg han så otroligt fin ut, och Emma bekräftade att nu är han ju jämn i bägge sidor. Mer liksidig och starkare och tryggare i ramen, undan och framme för skänkeln och ett mjukt stöd/kontakt på bettet. Hon lekte och testade sluta - byte - sluta som det ligger i PSG, så fin häst! Sen testade hon att byta i varje, han var så duktig! Ett-två alltså, han mäktade inte göra tre men det är ingen fara än. Hon kände även på passagen och tramp, alltså jag blir tårögd när jag ser honom från marken. Jag har inte ridit passage på länge för Emma tyckte fokus skulle ligga på kvickheten, och jag rider gärna långsamt när jag ska börja rida passagen men Emma är så skicklig och känner snabbare än mig, och hjälp, han kommer göra en görfin passage när det är klart! :O

Hon kände även på trav med lite mer tryck och gest, han är så mjuk och fin i kontakten, är som ett stort gummiband! Då ser det ut som att hästen och ryttaren är som en. Jag blev så glad att se att han är lika fin som han känns. Den enda person jag behöver bekräftelse från på min ridning/häst är Emma, så att hon säger att det är bra så vet jag att det är sant. Mycket stolt och glad är jag!

 
Det bästa av allt var väl att jag såg och kände varje liten hjälp Emma gav Molle, för jag har snappat upp så mycket på sista tiden som kommit på plats, så när hon red fram så tänkte jag t ex "ställ där nu, led in bogen" och så gjorde hon precis som jag skulle ha gjort! Då vet jag att jag vågar rida och fortsätta där jag börjat, för det är så mycket som har fallit på plats. Alla vänsterbyten t ex, det var bara en liten spärr i högersidan och den har jag löst själv. Förlåt, mycket halleluja idag men så är det idag. Mitt ryttarhjärta värker nästan av stolthet.



Gårdagens pass

Igår blev det ridning på en av tillridningshästarna och så en sväng med Molle. Vi skrittade fram länge för jag letade efter en övergång då det rinner en bäck i slutet av åkern som jag tränar på, men jag hittade ingen så blev ett pass på åkern, vilket vi båda verkade nöjda med. Travade fram med att snirkla mig runt halmbalarna längst ner, följa med tyglarna åt bägge håll, fortsatte med tempoväxlingar på rakt spår, det hjälper oss att hitta en bra takt från start. Sedan jobbade jag raka linjer med slutor, då jag måste rida dem väldigt olika vä och hö. Få in det i kroppen på mig. 

Sedan galopperade vi och började med öppna / ställ om till förvänd sluta / ställ om till öppna på rak linje. Jag har ju superlånga sträckor på mig på åkern men var noga med att han enkelt ska följa med tygeln, det ska inte ta 3 steg innan omställningen är igenom. Det är viktigt att jag bara kan påverka ställningen, så inte resten av kroppen förflyttar sig för att jag ställer om. Han kändes igenom i bägge sidor, för dagen lite het för skänkeln men det är bara bonus, halleluja! Kollade av lite linjer från MA och PSG, något som för ett tag sedan kändes ouppnåeligt känns nu istället som om jag kan röra vid. Viktiga punkter för mig som jag tränar på är t ex, går in på diagonalen, samlar mot piruett och förbereder för vändning, men fortsätter sedan fram rakt ur. Jag tror att många är för duktiga att hela tiden nöta själva rörelsen att det blir ett "cirkustrick" och sen kan man inte rida och påverka piruetten ( t ex) som man vill utan hästen vet att det kommer och genomför det på eget bevåg. På samma sätt så tränar jag inte som i MA att bytet ska ske innan hörnet, för skulle jag varje gång göra det så får jag problem sedan i PSG där bytet efter halvpiruetten ligger på kortsidan. Jag gör även slutorna inte varje gång till medellinjen utan ibland till bortre kvartslinjen, för att inte riskera att han lär sig och börjar räta ut sig för han vet att det kommer ett byte rakt fram sedan. Mycket sånt man ska tänka på när man tränar in ett program. För mig är det viktiga att jag rider varje steg, inte lär hästen att gå programmerad. :)


Kontraster

I helgen har jag varit i Stockholm med min sambo, vi har varit iväg för tredje helgen i rad och det har varit så fantastiskt kul och härligt. Jag måste ha kontraster i mitt liv. Jag jobbar heltid i butik, jag jobbar med hästarna och stallet hos Emma både före och efter jobbet. Under helgen hade Malin i stallet utsläpp och då får jag kasta bort det dåliga samvetet att inte hjälpa till även lör och söndag och faktiskt umgås och få kvalitetstid med min karl. Det är viktigt att få bägge delarna, även om jag till helt och fullo vill satsa på min ridsport så är det OK att vara tjejig och göra annat ibland. Vi körde hem idag på förmiddagen, jag åkte direkt till stallet, red 2 hästar och sedan åkte jag och handlade, nu väntar jag på bakpotatis i ugn och under tiden har jag tagit ett varmt bad med hårinpackning och ansiktsmask. Och sen är jag klar med tjejgrejer för resten av månaden hehe! Då kan jag med lugn i sinnet koncentrera mig på ridningen, bli skitig och såna saker. Men en liten dos av något annat behövs ibland helt enkelt.

 
 

Trimmar på

Igår började jag vårat pass med en lång framskrittning, mycket längre än jag brukar. Bara för att på en gång jogga fram i galopp i lätt sits, i långa språng. Sedan började jag stämma av med fler halvhalter och kom ner i sadeln och plockade ihop sidorna genom att kolla om jag kunde kontrollera rakriktning / ställning / böjning, och såklart inte att ställning var i beroende av böjning för att fungera. Det ska gå att ställa i ganaschen utan att hela halsen ska böjas.

Han kändes fin, framför mig. Mamma filmade och jag tyckte att jag kortade tygeln och hade handen framför mig men nu vet jag att när det känns så, så ska jag korta 2 decimeter till! Jag blir för långsam i mina signaler om jag sitter med handen framför magen, den ska vara halvvägs till bettet på halsen! :D

Han var så fin så jag kollade först tempoväxlingar, sluta på volt, ställa om till öppna o.s.v. Sedan byten i serier, gjorde en fin med fyror följt av en klockren med treor, så då blev det klapp och avslutning. Eller ja, jag skulle avsluta med en fin lång galopp, jag brukar ju släppa tygeln och Molle länger ut sig sådär långsamt och härligt i långa språng. Men jag höll i tygeln och tog upp huvudet lite på honom = tiger! Han drog som stucken av ett bi, jag var inte ens säker att jag skulle få stopp utan att behöva dra ordentligt i tyglarna! Haha tokiga häst, det är så härligt att han har det där explosiva i sig.

Man ser på översta bilden hur snabbt det går! Och så fin han är i vänstergaloppen på den nedre. 

Tidig morgon

Blev en ofrivillig vilodag igår för Molle, och idag red vi åkern, såklart. Den ska vi utnyttja så länge och mycket vi kan faktiskt. Idag var han inte riktigt framme för benen, då får vi av-och-på känsla där han antingen biter sig fast lite, eller höjer nacken och kryper undan bettet. Det sitter i att han inte svarade bra för skänkeln - långsamma bakben - ojämn kontakt i tygeln. Så jag tog tag i sakerna och red våran hat-övning, som Emma bara älskar... I galopp, säg höger galopp, rider man en sluta, rakriktar några steg innan en förvänd båge till vänster, rakriktar och sedan skänkelvikning tillbaka och en rättvänd båge, rakriktning sedan sluta igen och så fortsätter den. Jag har hatat den men idag såg jag ju fördelarna med att rida just "övningar", så jag kunde komma om med benen vid rätt lägen och hitta aktiviteten i bakbenen utan att jobba så hårt för det. 

När känslan kändes bättre så ville jag bara ha lite mer energi i honom och då kan det hjälpa att göra lite byten. Både enkla och vanliga byten, då taggar han igång för han tycker själv att han är så duktig på det. Så jag red sluta-skänkelvikning-rakriktning-byte-öppna-sluta och så lika åt andra hållet. Så det blir en sax alltså men inte byte ur sluta utan skänkelvikning sista sprången - rakt fram och sen byte. Så man inte lär dem att byta böjd som en banan. Då kändes han faktiskt mjuk och aktiv, och i sluta-jobbet tycker jag att man får in känslan för när och var hjälperna ska ges! 

Avslutade med att rejsa i full fart, sträcka ut och bara hålla mig i manen. Jag tror det gör så gott för alla muskler!

 

Lycklig pilot

Igår när jag kom ut till stallet var jag lite spänd och nervig efter en påfrestande dag på jobbet. Så jag bestämde mig för att bara jogga och rida ett lugnt pass på Molle som gått 3 bra pass på åkern och sedan vilat en dag. Men direkt jag hoppade upp rann allting av mig och det var bara jag och min häst. Och som han gick. Det tog inte många minuter förrän jag kunde korta tygeln och sätta handen framme på halsen, styra honom med tanken och red tempoväxlingar som ett gummiband. Emma hade haft lektion och väntade på en sen elev, så hon stod på mitten och tittade lite. Vi testade att rida piruettgaloppen i lite mer sluta åt ena hållet, och förvänd sluta i andra varvet, sedan red jag några bytesserier och numera är vänsterbytena rena varje gång, för jag har kommit på trixet med dessa. (Det sitter inte i någon hjälpgivning utan bara i lösgjordheten innan.)

Gjorde 4 byten i vart tredje, han kändes bara wow helt enkelt! Samlad galopp men framåtgripande, precis det som våran stubbåker hjälper oss med varje höst! I traven började vi att trampa honom då det var väldigt länge sedan. Sedan red jag fram i trav och red bara korta steg - fram - korta steg - fram, ingen stor gång. Och han var bara fantastisk! Gummi i bägge sidorna, stadig form, hos mig, oavsett steglängd eller takt. Jag var så lycklig, och han med. Nu kunde jag rida precis som jag ville, och han var där från början. Det kändes enkelt, som ett joggingpass men ändå styrketräning utan att det var jobbigt från hans sida.

 
Min fina, fina Mordillo.

Hästar och övervikt

Ett ganska känsligt ämne kan vara hull på hästar. Jag vet inte hur ni tycker men i Sverige har vi en ganska udda syn på det här med "fin i hullet". Jag kan få ont i magen när jag ser överviktiga hästar, ibland till och med riktigt feta! Detta är ett välfärdsproblem, som är en konsekvens av att vi har för mycket hästar och för dålig kunskap hur vi ska träna/mata och ett resultat av en bransch med hästmat som "lurat" sina köpare till viss del. Vänd på förpackningarna och läs vad som är i era pellets? Ibland kan det vara bättre att söka ingredienserna som dem är istället för att låta dem pelleteras, det är inte många företag som kan berätta hur och vad som används vid pelletering av hästfoder. Det är inte alls konstigt att vi hör om fång varenda dag nu, men knappt alls för 30 år sedan.

Dem fallen jag stött på tror att muskler ska matas fram. Det är väldigt vanligt förekommande att en fettdepå misstas för en välmusklad överlinje. Man ser på forum varenda dag: vad ska jag ge för foder för att hen ska muskla sig mer? Deras bild av en musklad häst är ofta en häst som ser ut som en enda sammansmetad klump. I verkligheten så ser man en musklad häst med tonade kroppsdelar, eller hur man ska förklara, man ser muskelpartierna för sig och kan se formen av varje muskel på hästens kropp. Det ska inte vara en ryggfile från manke till svansrot, det är en fettdepå och inte en muskelmassa. 

Att bära på övervikt för en häst kan medföra många problem. Överdriven påfrestning av leder såklart, men också ökad risk för EMS, diabetes, fång, cushing, inflammationer i kotor, knän, leder. Tänk själva, ett så stort djur med av naturens orsaker smala ben och små hovar i förhållande till kroppen. På oss människor påverkar det vårat hjärta, men på hästarna går sjukdomen ofta ner i hovarna, och utan hovar, ingen häst.

Muskler tränar man fram på en häst. Och får den inte muskler, då tränar man antingen fel eller så kan det vara något den verkligen behöver hjälp med, t ex felaktig utrustning eller sjukdom. Och då är det i generella drag, det finns absolut special-special-hästar som har orsak att inte kunnas tränas rätt t ex m.m. då är det en annan sak och inte det jag beskriver i min text.

Självklart varierar hullet från häst till häst, beroende på ras och exteriör. Men att låta hästen bära på övervikt tar fram sjukdomar som inte skulle finnas hos hästen naturligt. Jag vill inte lägga ut bilder på exempel för jag kan trampa någon på tårna, men vore intressant att höra hur ni ser på saken? Det är också många hästar som är smala, men det skriver jag om i ett annat inlägg. Jag tror inte att många vet hur ett normalt hull på en häst ska se ut. Lägger därför upp en bild från en skala med riktningslinjer angående en frisk hästs hull:

Bildresultat för hästens hull skala

Detta är ett varmblod som används inom travsporten, och på skala 4 av 9 skalor inom hullbedömning. Jag vet att många skulle hoppa ur stolarna och vilja mata på denna häst, så här kommer en bild på en vanlig svensk ridhäst: 

Bildresultat för överviktig häst

Ganska extrema skillnader som också såklart beror på hästens ras och exteriör, men vi har också en skev bild med oss där vi kanske hade grövre raser tidigare också. Min egna häst är ju av en ganska ädel typ, han kommer aldrig vara sådär riktigt grov. Han bär inte på mycket fettceller, men muskler har han. När massörer och equiterapeuter kollat på honom så har vi fått höra glädje över att behandla en häst som har muskler istället för fett.


Stubbåkern i mitt hjärta

Idag är det vilodag för Molle efter tredje dagen på stubbåkern. Haha stackarn måste få vila benen, jag älskar att rida där så det kan lätt bli för mycket av det goda. Mamma fotade lite och jag kommer visa några bilder i taget. Så grym utsikt! Vi som motiv är inte att klaga på heller om jag får säga så haha! Han är i mina ögon så vacker. <3

 
 

Fredagsmorgon

Idag tog jag traven, och han började passet med att hänga på tygeln, alltså redan i skritten. Jag fick rida öppna, räta ut, öppna åt andra hållet för att få in sidorna. Hänger, det gör han (och alla andra hästar) när han inte bär sig själv utan förlitar sig på att jag ska bära omkring på han. Då tycker jag att öppna redan i skritten är bra för att få runda ur en sida i taget, utan att släppa iväg den åt andra hållet. Det kan lätt bli så att man lurar sig lite om man bara rider skänkelvikning t ex, många glömmer att den raka sidan på hästen ska också "in", dem ska inte gå i sidvärtes och ramla bort med yttersidan.

Fortsatte direkt med travövergångar i öppnan, och snart bara tempoväxlingar i öppna - rätade ut - öppna åt andra hållet. Han var inte alls lika "plankig" som dem andra dagarna, tvärtom. Fin i sidorna, lite svårare att få med sig högersidan när jag vänder till vänster men jag löste det genom att rida höger öppna - rätade ut - volt till vänster. Det är i volterna till vänster som det märks för då lägger han sig och lutar istället för att bära upp sig runt vänsterskänkeln. När han får med sig bägge sidor är det plättlätt och klapp, skritt. 

I galoppen gick han lite och väntade, antagligen för att vi igår red ganska mycket byten. Så idag jobbade jag förvända linjer och bara tempoväxlade, samling, fram i runda språng. Han har varit lite studsig ett tag, när han inte riktigt hinner med i framdelen för bakdelen är så kvick, men nu får vi variera och rida lite större galopp ett tag, sedan tillbaka till den mer samlade för att så småningom få ihop dem tillsammans.

Avslutade med en galopp på lång tygel såklart där Molle får välja fart! ;)


Höger öppna
 
 
 

Äntligen stubbåker

Nu har jag ridit Molle 3 pass sen vilan! :) Första dagen så var han lite hängig på tygeln, försökte ta varje chans att släppa ut sina bakben bakom sig = hänga lite på bettet istället. Härligare när han gör så än när han aktar sig för bettet haha. Jag var bara konsekvent och red till den tygeln han tog minst stöd på och varierade ställningen, flyttade bogarna lite efter hur han sladdra. Red mest i galopp då jag har lättast att börja där. Ändå en överraskande bra känsla med tanke på att han stått i 5 dagar.

Andra dagen fick vi hjälp av Emma med ett joggingpass, fortsatte på samma med att rida bort att han bet tag i tygeln utan han ska följa den och släppa efter i sina sidor, han blir lite som en planka när man inte underhållit. Han blev ganska snart lite finare och vi red mycket lösgjörande, slutor varvat med skänkelvikningar i både galopp och trav, lägre krav och mer bara hitta ihop till varandra. Han var ostadig i formen, men jag försöker att låta bli att tänka på det, för jag kan inte ha så höga krav efter den vilan. Innan jag åkte bort så hade vi precis hittat ett lite nytt sätt att rida ihop oss och vara stadigare så jag kan inte kräva allt det på en gång. Avslutade med en räcergalopp över stubbåkern, kunde bara skratta och le!

Idag red jag ut tidigt imorse på åkern och nu kändes han precis som vanligt på bettet och i formen, bortsett inte lika kvick i benen i samlingen men det får ta ytterligare några dagar innan jag kan kräva det. Han var lika glad som jag att få rida på åkern och när han var duktig så avbröt vi jobbet och sprängde fram över åkern, alltså den glädjen och friheten som jag har i kropp och sinne när vi galopperar så fort tillsammans, i harmoni med varandra bara genom tankekraft som det känns, det går inte att beskriva eller ersätta. Han lika glad som jag. Älskade, älskade Molle. Imorgon tar vi åkern igen men fokus på traven.





 

Kickstartar hösten

Nu är stallet hos Emma besiktat och godkänt för att ta emot fler hästar och driva verksamheten vidare i större format. Det är redan fullt och vi har riktigt fina hästar just nu och fler påväg in. Alla hästar har sin charm men att lyckas få ett sto och en valack samtidigt som är precis som vi vill att rida och utbilda, det är ju bara lycka! :)

Jag kommer inte skriva om hästarna på tillridning i min blogg, men det kommer såklart komma lite bilder och filmsnuttar på både min och DalaDressage's instagram. Jag skriver ju bara här om hästarna som jag har och utbildar med tillåtelse av ägare, om hästen bara ska stå ett par veckor finns ingen ide att skriva utförligt om dessa, men såklart kommer det bidra till mer analyser och jämförelser här på bloggen.

Idag var min första dag tillbaka efter en kort semestervecka och en weekendtrip till London. En helt fantastisk stad med många underbara upplevelser, jag längtade faktiskt inte hem alls... Imorse var jag ut och longerade Molle efter 4 dagars vila, jättebra för honom att få skrota i hagen och bra att låta musklerna vila ut ordentligt efter en intensiv sommar med träning. Imorgon ska vi ut på stubbåkern och rida lite! Längtar så mycket.

 

Videoblogg nr 4

Idag pratar jag lite om hur mitt hästintresse började och tog fart.


RSS 2.0