Film


Tävling 29/10 Storvik Ovansjö RK

Igår var det tävling, årets sista start och debut i MSVA! Det gick strålande bra tills piloten fick blackout, men det har jag redan glömt, fokuserar på den jäkla bra känslan, vårat bästa travprogram hittills och så otroligt fina kommentarer från domare, medtävlande och alla i teamet. Gör en liten genomgång här också trots att jag försöker glömma min största tabbe någonsin...

Molle gör en jättefin framridning, känner verkligen trycket och energin från bakbenen över ryggen, och inne på banan så rider jag som tusan! Släpper inte ut honom utan pumpar in energin och har den med mig. Vårat bästa travprogram någonsin där jag får flera åttor och fina kommentarer, det följer med in i skritten och vi har 7or genom både samlade och ökade skritten. Alla domare hade mig på 70% efter traven. Sen... fattar vi galopp och jag känner att vi har nog korsgalopp, men tror att han fixar till det själv. Sen känner jag att något är fel genom hörnet, men börjar tänka: ska jag rätta till, tänk om min känsla är fel, pinsamt att gå ner i skritt och fatta galopp igen o.s.v. Jag vågade inte lita på min känsla att galoppen är fel, och fortsätter rida första slutan i HÖGER GALOPP! Alltså det är så pinsamt. Alla poäng på fattning, slutan samt bytet försvinner i nollor och ettor. Jag vågade inte lita på mig själv nog att göra en rättning. Så, nu har jag berättat om det, nu ska jag försöka glömma det och inte älta det. (Men ni ska veta att jag räknade på protokollet och hade vi fått 6or på dem grejerna så hade vi haft 64% och en 3e plats! Haha det kommer, andas....) Jag fortsatte programmet med att skratta åt mig själv, tappade lite fokus men kunde inte göra annat än att le åt mig själv under tiden jag red. Jag hade ju redan ridit bort alla poäng så det var bara att le och inte sura ihop.

Fortsätter med halvpiruett åt höger där piruetten blir jättebra men han gör ett omslag sista språnget ur, jag rättar denna gång och gör bytet på rätt ställe, följt av en bra längning och ett luftigt fint byte innan kortsidan. Nästa sluta som är våran svåra gör vi utan problem (6,5or och 7or) följt av vänsterbyte (6,5or och 7or) och sedan blir vänsterpiruett som vi egentligen gör bättre lite stor, som en stor volt tillbaka och så bytet lite för tidigt. Så tidigt att en domare ger oss 0a för att det är på fel ställe, hårt men rättvist. Serien börjar väldigt bra men jag som redan är lite upptrissad glömmer bort efter första 2 bytena om jag skulle byta  PÅ fyra eller EFTER fyra, så ett byte blev med 5 språng emellan, så räknefel och 5or. Sedan en fin avslutande halt och wow! Jag är så nöjd, känslan är fantastisk och ja, visst har vi där att göra när vi har kontroll på oss och lite mer självförtroende.

Det är det bästa travprogrammet vi har ridit i år, vi gjorde alla grejer och det var inget som var konstigt, jag var inte nervös ens. När domarna skriver kommenterar som "Härlig häst!" "Ser fram emot att se er igen" och "Börjar SÅ bra" så känns det extra roligt. Flera åttor och domartrion var verkligen överens i travprogrammet. Jag tar med mig det och så tar vi revansch tävlingsmässigt en annan gång. Molle var helt fantastisk, gjorde bara det jag bad om. Vilken häst! 
















Nu har vi provsmakat på mitt drömmål med dressyren - nu ska vi göra det bra också!! :D Ser så fram emot 2017! Vilka häftiga år vi har framför oss, nu är vi här, där vi ska nöta och förbättra några år innan det är dags för nästa nivå. Det är nu allt kommer förhöjas i kvalite och allt ska stärkas in, för nu kan vi alla rörelser. Nu ska det sättas ihop, stärkas och tränas in tekniker för att klara av allt som ska komma. Nya mål, nya möjligheter att starta cuper eller andra roliga tävlingar. Min fina Molle, nu börjar det roliga! 

Mot framtiden...

Träning

Äntligen är det snart dags för vinterträning. Molle ska nog få börja träningsperioden med semester haha! :) Han ska iaf få en vila under vintern. Nästa år är han 8 år, vi ska börja jobba mot MSVA och PSG klasserna, det ska till mycket mer styrka och alla rörelser ska utvecklas och sättas ihop till dem svårare, nya rörelserna. Det spelar ingen roll om vi aldrig rider en högre klass, men jag tänker fortfarande att vi ska göra serierna ända ner till byten i varje, vi ska sätta ihop galoppslutorna till en sax, vi ska träna samlingen ända till passage och piaff. Struntsamma om vi inte kommer rida såna klasser. Jag vill göra utbildningen på Molle hela vägen. Tänk vad häftigt! Jag är impad över hur många olika knappar jag har på honom redan nu. Igår gjorde vi serien med 5 byten i vart fjärde, jag trodde inte vi skulle få plats men det var inga problem. Han gör både det och swishande slutor i trav. Vad mer kan man begära, är en sån lyx att få rida en utbildad häst emellan alla unghästar vi får in på utbildning. Så tycker jag att det ska kännas varje dag, en lyx att få rida på sin häst. Och så tacksam är jag, även om det ibland kan låta annat. 

På förra träningen tränade vi halvpiruetterna, hur jag ska rida lite olika i hö respektive vä galopp. Det är teknik teknik teknik. Jätteroligt! Handlar inte om att dra och sparka på, utan sätta hästens kropp så att den klarar av uppgiften, styrkan kommer med tiden under träning. Ju starkare man blir, desto mer vill man ha. Förstår ni? :)
Igår var fokus istället på traven, när jag nu har bägge sidor med mig och känner suget av bakbenen på tygeln så är det dags att börja forma mer i sidorna. Att rida skolorna med mer böjning. Orsaken att vi inte böjt så mycket är för att lära honom att bära upp sig själv från manken först. Med för mycket fokus på böjning för tidigt så hade han inte orkat och då lutat sig lite på skänkeln, samt börja kompensera genom att kanske vagga fram eller vagga med halsen, för det han inte orkade men för att vara till lags och göra det jag bad om. Så fokus på lite rakare först för att göra lite i taget, sedan när böjningen ökar så är det inte så svårt att bara öka det kravet lite. Öppnorna börjar bli riktigt fina, och det gäller att hästen är undan redan i hörnet så att det bara är att styra in framdelen och glida på. 
Det är så roligt!

 
 

Långritt

Imorgon är jag ledig och kan få en chans att strukturera upp mitt liv haha. Efter förra veckan då jag var låg pga sjukdagarna så lät jag allt förfalla. Inte smort tränset på en vecka! :( Och faktiskt, så ska jag och Molle rida ut på långtur. Enda chansen jag har att rida i dagsljus då det nu är mörkt när man kommer ut från jobbet. Det var längesen, lääääängesen, vi red ut på riktigt som vi alltid gjorde när han var "liten", jag saknar det. Saknar att känna energin som han självmant får. Dem uteritter som blir kring gården är så fjuttiga, pga det dåliga utbudet på lämpliga vägar. Men nu har jag fått en karta och utritat vart jag ska styra för att kunna sträcka ut ordentligt och ta oss en bra bit. Härligt!!

Inför helgens start, årets sista, vill jag bara få oss synkade. En lagom trav i stadig form utan att jag överrider eller ilar iväg oss utan litar på hans undertramp och låter honom få bärkraft i sina bakben. Känner takten och får det att rinna som vatten helt enkelt. I galoppen vill jag ha honom mer samlad än jag vågat rida tidigare på tävling, våga ta halvhalterna, inte hålla i honom. Lita på att han tar skänkeln när det behövs utan att jag är där och knackar för att hålla honom vaken. Spännande och så roligt! Känner mig glad och lugn.

Vi har blivit med stallkatt! :)
 

Bra träning

Så glad för gårdagens träning. Efter en veckas lullande så samlade jag ihop honom mera, och han kändes stark och fin. Började med hatövningen som vi börjar göra väldigt bra, så vi utvecklade den och försvårade den lite. Sedan kollade vi av slutan in till medellinjen följt av byte rakt fram, sedan lite på halvpiruetterna som är betydligt svårare att göra på rätt linje än ute på åkern haha... För att få Molle lite mer lösgjord och kvick så får jag göra lite bytesserier. Nästan överraska honom för då blir han alert och vill veta vad som kommer härnäst. Annars fastnar vi gärna i förberedelsegalopp för länge och då väntar vi bara på en känsla som inte kommer. Så jag ska helst bara börja byta lite och låta det förbättras med varje byte. Då kan man bara hålla handen framför sig och "köra".

Sedan tittade vi lite på traven bara, hittade rätt takt och form sedan var det bara att leka med tempoväxlingarna. Jag ska lära mig rida den nya samlade traven som är fin, men jag får inte överrida utan måste lära mig att åka med. Han känns fin och härlig att rida, bra sug på bettet! :)


Ny outfit!
 
 

Tömkörning

Blev tömkörning av Molle igår, dags att börja variera arbetet ännu mer nu när man går mot ridhustider. Han är väldigt kommunicerande med mig från marken. Om jag tar korta steg så härmar han. Kliver jag ut i längre gör han likadant. Behöver inte smacka eller piska, jag klarar inte ens hålla i en pisk för det blir så tungt tycker jag, ovana tömkörningsarmar kanske nuförtiden. Tränade lite kortare steg, mot tramp, han ska lära sig takten med bakbenen. Han är superkvick, när han får sätta dem som i galopp. Men trampet kommer likna en passage på stället tror jag till att börja med, så det är viktigt att han får träna kortare steg bara också. Det kan vara nog så svårt att "rida bort all gång" så att säga. Men man måste stärka allt och ibland skala av några utbildningssteg för att komma åt kärnan av sina problem.

Idag ska vi rida för Emma, få ögon på oss under ett vanligt pass, kolla av hur känslan är efter förra veckans lugnare jobb. Men först ska vi rida lite unghästar!

Vi har haft turen att bara ha riktigt fina hästar hos oss. Dem är fantastiska att jobba med!

Äntligen fredag

Molle fick vila under helgen då jag kände att han varit lite trött i bakbenen under förra veckans träningar. När jag var sjukskriven så bad jag Malin rida honom och såg då att han var bättre igen, tillbaka till sitt vanliga stunsiga jag. Det är alltid kul att se honom från backen också, man ser sånt som man inte känner från ryggen.

Jag har sedan joggat honom, skrittat ut och ridit ett lite mer normalt pass (igår) som följdes av en djupvågsbehandling av Lotta. Jag är så sjukt glad för samarbetet med Lotta och hur vi kan gemensamt prata om vad som händer i hans kropp! Allt hon hittar relaterar till ridkänslan och tillsammans kommer vi kunna hålla Molle i toppskick och verkligen ligga steget före vad det gäller spänningar, eventuella överansträngningar m.m. För att han ska hålla och hinna få återhämtning i tid. Han har ju bytt stark sida, och ville under hela förra veckan inte hålla in sin högersida i kroppen. Och Lotta såg just det igår, att han bytt sida där han visade spänning. Extra viktigt blir det i vinter när det ska tränas ännu mer på lite tyngre, svåra rörelser som kommer ge lite mjölksyra. Men jag har ett nytt upplägg vad det gäller träning som jag tror kommer fungera bra i vinter.

Idag blir det ett litet pass till kvällen, se om jag känner någon skillnad redan nu efter behandlingen. Ca 4-5 dagar efter behandling känns det stor skillnad och hästarna har kommit loss ordentligt.

 
 

Tömd

En mardrömsdag har passerat. Det kanske började redan i slutet av veckan, för jag har haft sådär ont i kroppen och något som känts som det varit pågång att bryta ut. Det har ju märkts om inte annat på mitt psyke, jag har inte kunnat rida som jag brukar heller. Men iaf, jag var ute och åt thaibuffe med min far på lördagskvällen, söndag morgon skulle jag tävla Martinas fina fyraåring, vi hade efteranmält och startade först, kl 8. Redan under natten var jag orolig och gick på toa flera gånger, på morgonen var det jobbigt att köra dit och väl på plats fick jag springa på toa och jag spydde upp all mat från kvällen innan. Alltså det var så obehagligt. Efter kräkningarna kändes magen mycket bättre och jag red Leya och hon var rädd för allt men det hon gjorde, gjorde hon så bra. Så glad och stolt! 

Efteråt körde vi hemåt, jag började känna mig snurrig och illamående igen. Jag klarade inte att varken dricka eller äta, försökte dricka lite vätskeersättning men fick inte behålla något. Så från 10 på förmiddagen, och hela dagen, låg jag inbäddad under två täcken och försökte sova. En borr mot huvudet och en visp i magen, så kändes det. Precis som det kändes förra sommaren när jag fick solsting på tävlingarna i Norrköping, spydde och var illamående, kunde varken äta eller dricka. Sent igårkväll gjorde min sambo en smörgås åt mig, som jag kunde äta, efter att ha legat i sängen 12 timmar. :( Det värsta av allt, är att jag får dåligt samvete. Saknar min häst, man känner sig så sjukt frånvarande för att man missat en hel dag. Kan ni tänka er hur jag mådde på tävlingarna i Norrköping? Skulle vara hästskötare men bara börjar spy och blir helt uttorkad. Med facit i hand, så var lördagen inte en bra dag heller, utan varken vätska eller mat på hela dagen. Men ändå ute och flänger överallt. Måste skärpa mig. Nu har jag sovit också hela natten, så kroppen börjar stabilisera sig. Druckit lite avslagen cola och snart ska jag försöka äta något. Är tömd på energi, och alla salter och sånt man ska ha i kroppen försvann på toan... haha. Så idag tycker jag synd om mig själv. Är hemma från jobbet och ska vila upp mig. Det är väldigt få tillfällen jag är sjuksskriven. En gång för influensa, men sånt här magvirus verkar tydligen gå i omgångar. Hoppas att jag får börja äta igen och behålla det.

 

Ur funktion

Jag är ur funktion som ryttare. Ridit för Emma två dagar och får inte till spelet mellan skänkel och hand, får inte ihop hästen bakifrån och fram. Och säkert är Molle trött i bakbenen, han har rundat till sig massor där och varit grymt fin under en väldigt lång period, han lärde sig typ allt i augusti och har bara gått bra sen dess. Så han kanske behöver lite lugnare jobb nu, och jag har inte varit i min bästa ryttarmode. Först blev jag arg och frustrerad, men Emma hjälpte mig att från ryggen sänka kraven och bara styra runt lite utan krav. För att rida utan krav, det är nästan omöjligt för mig! När jag gjorde det så kom också Molle till sin rätt, i dagsformen.

När jag blir sådär frustrerad så har jag stannat Molle och undrat vad fan jag håller på med... Om jag bara ska hoppa av. Och det kan vara jäkligt svårt att testa nåt annat när man har den där jobbiga känslan, så ibland ska man bara hoppa av och ta vid en annan dag. Men igår så satt jag bara och styrde runt lite, så att Molle följer med tyglarna i åttvolter, vändningar m.m. Det fick bli gårdagens krav, utan nånting mer. För jag var inte mentalt eller fysiskt där för att göra något mer.

Det är inte lätt och roligt varje dag, men det betyder inte att jag älskar min häst mindre för det. Det är bara att uthärda och kämpa sig igenom!

 
 
 
 
 
 
 




Klippt

I förrgår blev det ett ganska lyckat pass i regnvädret. Molle avskyr regn men han kämpade på ändå. Han var ju genomriden sedan dagen innan och vi gjorde ett pass med lite mer grejer, dock utan det där trycket som han ska ha när man gör programdelar. Började med galoppslutor och förvänd galopp, byten på långsidorna till rättvänd. Det är skönt att sitta och känna lite på såna här saker men inte kräva det mesta ur hästen, alltså känna att halvhalten går igenom, sidförande skänkel fungerar, gasen fungerar, men vi sätter inte fulla samlingen och energin. 

Det är tryggt för mig som ryttare också att känna att knapparna måste fungera även ur lagom-mode, för inne på banan är dem sällan perfekta i alla lägen, men måste ändå byta rent och flytta sig undan skänklarna. I traven däremot så kändes det bättre än på några dagar. Inte schwunget, men flytet. Lite kvicka ben, reaktion för mina hjälper men som sagt, utan att sätta samling och energi. Red skänkelvikningar där jag ställer om till sluta o.s.v. Formen kändes stadig, det är formen när vi sätter tryck som svajar lite för det är då det blir lite too much energy men i det vanliga arbetet känns han stadig och fin. Han är ju en sån där häst som växer fram, inte en häst man tittar på i början av värmningen kanske men när man sen börjar samla och plocka fram energi så blir han en väldigt uttrycksfull häst. 

Ikväll är det äntligen träning för Emma! Vi kör en tvådagars. Klippte hela honom igår så spännande och se om han känns pigg och sprallig av det.

 
 
 

Lösgjörande och Charlotte Dujardin

Idag gick jag tillbaka till grunder och jobbade lösgjörande. För mig handlar inte det om att hästen ska bära huvudet lågt. Jag började med att trava fram honom och redan där renodlade jag mina hjälper extra. Skänkel på - gå fram. Tygeltag - förhållning. Skrittade - halt - skritt - halt. In med bakbenen till bettet, men utan att lägga sig på. Det är en stor skillnad, men svår att få till. Därifrån fattning, exakt räknade steg, ner till halt. Så höll jag på lite under framridningen. Ville göra honom nyfiken och uppmärksam. När han var ordentligt framme, alltså tog både broms och gas, så gick jag vidare till sidorna. Red mycket skänkelvikningar, eftersom Molle är en häst utan den där naturliga balansen och hållningen så söker han hjälp genom att luta sig lite. Det försöker jag jobba bort genom att lossa lite i den sidan han lägger sig mot, det låter också värre än det är. Men jag ställer igenom eller tillochmed böjer i den sidan han blir styv, tills att han själv ger eftergift, då belönar jag med en snabb eftergift. När detta är igenom, så räcker det att man kramar med fingret och sen ger eftergift. Att inte ta i tygeln är inte att ha en mjuk kontakt.

Det var så intressant att se Charlotte rida unghästarna idag på Flyinge. Jag såg alla hästarna. Dem ska vara framme för skänkeln, få bakbenen in under magen så att fronten blir lätt. ÄVEN när det ska ridas i en lägre form. Dem får inte gå i en låg form på bekostnad av bärigheten, då får man träna mer i den form där de har bärighet för att hitta tillfällena under passet där hästen klarar sin svårighet, t ex den låga formen med sökning på bettet utan att ramla på bogarna. Överlag så var hästarna inte nog framme för benen. De gick på sin fina gång utan att egentligen ta i. Många hästar jag rider känner jag samma sak. Dem har en stor gång som man inte vågar störa eller påverka, men om hästarna inte tar i och ger kraft så kommer dem heller aldrig att komma riktigt ihop, och går i två delar. Intressant och jag blev inte mindre sugen att köra över till lilla ön och träna nåt år eller två haha! :)

 
 
 

Ledig helg

Denna vecka har det varit fullt upp! Jobbat varje dag som jag alltid gör i butiken, men utöver det har jag haft både morgon och kvällspassen i stallet då Emma är i Flyinge och tävlar. Tack vare bra teamwork med mamma och Malin som skött mockning och Alex (ny inackordering i vårat stall) som tagit in hästarna så har vi fått ihop det varje dag, men det är såklart en känning när man inte bor på plats utan som jag, har 20 minuter bilfärd enkel väg. Men det har gått ihop, men jag har bara kommit och dött i sängen, inte lagat varken mat eller frukost på hela veckan. Nu tog jag stallet själv imorse och red Molle direkt efteråt så nu kröp jag tillbaka till morgonrocken och tänker bara ta det lugnt, helt ledig lördag! :)

Molle har gått som vanligt hela veckan, både på åkern och ridbanan. Jag förstår inte dem som vilar sina hästar varannan och tredje dag. Det blir ju ingen kontinuitet i något. Och för hästarna tror jag inte det är så bra att gå hårt sen vila, sen hårt sen vila. Tror mer på ett system där man gradvis ökar nivån i träningen sedan en återhämtningsperiod som ingår i en plan. Men det är ju jag i ett nötskal. Jag rider inte bara för att motionera, jag älskar att ha en plan. Har jag en plan, så har jag mer kontroll och kan då slappna av. Jag har en grund att stå på, som jag alltid kan gå tillbaka till. 

Har också haft lite träningar och ridit några fina hästar. Alltså, det finns diamanter därute bland hobbyryttare. Jag vet hur mycket man kan göra med en häst, om man vill. Och ridning handlar ju om att förädla och utveckla hästens naturliga egenskaper och gångarter, men man måste få verktygen att fungera. Och dem är ju olika från häst till häst, men i måndags kväll fick jag ett kvitto på att det jag gör i sadeln inte är helt fy skam. Så fina fina hästar mina duktiga elever har. :)

 




 

Fantastiska Mordillo

Igår bestämde vi lite hastigt att Emma skulle prova rida Molle igen, med kandaret då hon inte gjort det någon gång. Jag har ju fått en av/på känsla i traven med kandaret och Emma kom med lite experttips. Han var lite trött i förrgår efter tävlingen men skrittades bara lite i höstsolen. Detta pass joggade Emma fram honom lite och bara kollade av sidorna på honom, sedan galoppjobbade dem och han var jämn från start så Emma tog lite piruettjobb. Sluta på volt där han fick jobba med att hitta rätt rytm och sätta fötterna rätt, han vill gärna bara vända men måste arbeta runt innerskänkeln, det är ytterbogen som ska klättra runt insidan, det får inte bli en hävning liggandes mot innerskänkeln. Han gör det jobbet väldigt bra, snart kommer han orka vila mer på sina bakben även i galopp. 

Dem tog 2 varv i trav för han var bara magisk, han hade samlingen och kvickheten, bärighet över ryggen och han travade som Chanel... Så magisk! Han visar gång på gång att han har så mycket mer att plocka fram, vi behöver inte längre jobba upp gångarterna, vi har med ju medvetet ridit mycket ekonomisk trav för vi vet att det bara är att trycka på knapparna med hans gång. häftig är han! Så det är bara att spara på traven och börja göra grejerna prickfritt. Lättare sagt än gjort hehehe! När Emma säger att det finns så mycket power i honom som kommer komma ut kan jag börja tro på att han också kommer göra dem svårare sakerna bra. Senast i fredags kände jag verkligen att all den energin han har i sig måste få komma ut i ett svårare program. Jag är så glad och stolt att vi har kommit såhär långt, att jag har utbildat min första storhäst hit. Stor fet klapp på axeln till mig också. ;)

 

Tävling 30/9 Wirsbo Ridcenter

Vi tävlade en kvällstävling i Wirsbo, MSVB4 och kom 3a med 66,7%! Jättefin tävlingsplats, bra prispengar (vi vann 800:-) och en helt OK ritt att ta med i erfarenhetsbanken. Han var väldigt fint framme, men han var fortfarande det där lilla spända och jag tog inte itu med det utan försökte bara hålla det i schack, där jag egentligen måste ta kommando och tala om att det finns en tydlig ram man ska hålla sig inom. 

Jag hade ridit Molle hemma på åkern vid strax efter sju på morgonen. Han fick gå ungefär en halvtimme där jag bara red lösgjörande, dvs kollade att han följde med tyglarna, att han svarade fram och undan för bägge skänklar, höll ihop sina sidor. Sedan tävlade vi inte förren 19.35 på kvällen så han var lika pigg om inte piggare då. Inne på banan började vi innan domaren visslat att göra en jättefin travsession med en högeröppna som var f a n t a s t i s k. Jag klappade om honom med bägge händerna och efter det blev han lite busig och glad haha... Det var lite laddat genom programmet, han var liksom stunsig och var het. Det var lite svårridet, fick bara försöka hålla oss i schack som sagt. Men mycket fina poäng på bland annat skritten, fina skolor, längningar, 1a bytet flög han i luften men dem andra tre fick 7or. Det var mycket som var bra helt enkelt, men lite för laddat för den sista lilla biten. Jag tror det orena bytet kostade oss vinsten, så jämnt var det. 

Molle skötte sig väldigt fint med allt runtomkring, som vanligt. Det är verkligen värt så himla mycket att han är snäll med transportering och fixet på tävling. 

 

RSS 2.0