Avslappnad

Tack för all respons på föregående inlägg, jag tror min statistikräknare slog volter när inlägget hade börjat delats på facebook. Ibland måste man våga stå upp och skriva för sina värderingar, anti-mobbing är en sådan bland annat!

Igår red jag ett lugnare pass på Molle, fokus var på avslappning och lång hals med kontakt -  undra var jag fick den inspirationen ifrån? Haha. Jag hade lagt ut travbommar för att han skulle söka den kontakten med rundad överlinje så jag lättade hittade till den känslan, utan att behöva "rida ihop" honom så mycket. Jag vill ha full kommunikation även fast vi bara ska "lulla" i lägre form. Då fungerade travbommarna så bra. Jag hade en till tanke med ridpasset igår: min sits, känslan ska vara luta dig framåt (då sitter jag lodrätt), stilla hand, korrigera formen för skänkeln fram till en stilla hand. Små kramningar på ytter för att rida innerskänkel till yttertygel. Formen blev rundare och han fick sving över ryggen trots att vi bara joggade. Min andra tanke var: rid bara 10 steg sedan ändrar du något. Ändrade tempo, gångart, ställning, böjning, sidvärtes m.m. Det blev ett roligt och intressant pass fast jag bara joggade! 

Idag tänkte jag se om det gav något, ett dressyrpass med mer fokus på skolorna idag och lite enkla byten hade jag tänkt. Hörs senare!

 

Ett frustrerat inlägg

Varning! Detta är skrivet rakt ut och inte riktat till någon specifik, om du tar åt dig, strunta i att läsa!

Nu är skriverierna igång igen. Eller borttagna kanske, just den diskussion jag fick bevittna. (Fast kan man kalla det diskussion, där någon hängs ut med namn, utan chans eller förfrågan att få yttra sig om in sak, eller kallas det bara smutskastning?) På internet, bakom en datorskärm, är det ju så enkelt att tycka och trycka lite på andra. Denna gång var en av våra främsta dressyrryttare utsatta, baserat på 19 minuter film från clinicen med Isabell Werth. Dem arbetar för att hästen ifråga ska lära sig att fortsätta ha stöd i tygeln i en lägre, form där Isabell betonar att det är den svåraste formen för hästar att BÄRA sig i, med stöd på tygeln. Han orkar inte riktigt, och lägger nosen bakom lod. Isabell poängterar igen att det kommer ta kanske tio månader med det jobbet dem gör för att han ska orka komma fram till stödet med nosen framme i det jobbet. Dem fokuserar alltså på det, att han inte lägger sig mot någon skänkel eller försöka hålla balansen via ryttaren utan att han ska komma till stödet i den formen, dem kanske måste rubba takten lite, eller överböja honom, men allt görs med en ändå lätt, mjuk hand.

Och skriverierna var igång. Rollkur, hästen kunde inte andas, den klev inte under sig, dressyr är förstört, hårda sågande händer, shame on you Isabell, djurplågeri?! Alltså?? Tittade de ens på filmen som de diskuterade, där Isabell säger vad som händer och vad dem siktar på? Det är INTE samma sak att släppa ut tygeln och låta hästen stretcha ut nacken långt nere som att rida hästen på tygeln i en låg, bärig form med ryggen och bakbenen fortfarande i synk.

Det är så tråkigt, att det alltid är samma grupp av människor som går till attack. Dem rider inte hästar med samma kaliber. Tyvärr tycker många att dem klarar att rida en ferrari men dem borde egentligen ha en volvo, förstår ni? Det finns inte bara ett sätt, en lösning. Det finns en för varje häst! Blir så upprörd att folk som själva valt andra ridsätt klankar ner på dem som är duktiga i sina grenar, då har man inte ens insikt eller vet vad man pratar om känner jag. Om målet är att gymnastisera hästen, då tror jag definitivt att man gymnastiserar lite olika på en bruksnordsvensk och en varmblodig ridhäst, både baserat på exteriör, psyke och förutsättningar. Och det säger jag ABSOLUT inte i någon negativ klang, utan det är fakta.

Varför koncentrerar vi oss inte på det riktiga problemet i Sverige istället för att klanka ner på våra proffs? Jag menar alla proffs gör ju antagligen många rätt i sin ridgren, om det är akademiskt eller dressyr kvittar (har svårt att tro att alla amatörer inom akademiskt rider hästarna som bent), men problemen ligger väl egentligen hos oss amatörer? Jag tycker nästan det är värre när man ser hästar som rids på bogarna, som är för feta, som tränas för lite eller som får gå med sju meter lång kropp följt av ledinflammation mm eller dem hästar som bor hos människor som bara vill äga en fin häst men den är understimulerad... Har ofta tyckt att en ren box, mat och kärlek och kompisar är väl livet, men om man kallar dennes ridning för djurplågeri så finns det tusen andra problem vi måste ta tag i här i Sverige.

Sen önskar jag också att fler kunde tänka: kan jag säga detta i ansiktet på människan jag pratar om? 



 




 

Hoppträning

Idag började jag dagen med att rida Federation, han var fin idag med, mycket fin häst att rida. Sedan tog jag med mig Molle och hade en dressyrlektion för min hopptränares dotter, och efter det så hopptränade vi för Anna. Molle är så häftig, kan gå från fin och sansad dressyrhäst för att andra dagen göra bra ifrån sig på hinder. Jag och Anna är väldigt lika i sättet att rida på, och hon vet vad jag vill få ut av både mig själv och hästen när vi tränar. 

Vi började med att trava bommar, det blev nog en 10-12 bommar på rad och Molle rundade hela överlinjen och travade så fint över dem, men första vändan upp så tror jag han hade en hov i alla hörn och några galoppsprång på 2 ben haha, han visste inte vad han skulle göra av dem när han såg alla bommar uppradade. Efter några upprepningar blev det galoppbommar med trav in, och fattning över bom nr 1 eller nr 2. Precision, i en lägre rundare form. Molle blir så koncentrerad på bommarna för han är väldigt försiktig så han stänger av mig. Jättebra sätt att träna upp lyhördheten. Efter vi galopperat på dem började vi hoppa serien med räcke - bom - studs 2 räcken - bom - oxer. Han är rak och fin, men för att jag skulle få in känslan av vad som händer mitt i serien så fick jag hoppa 1 hinder och bommen, sedan svänga ut på en volt och fortsätta på samma ställe, MYCKET svårt! Att "avbryta" en naturlig linje, ha balans i volten, sedan få en häst som är rädd för bommar att suga tag igen över bom - serien, det var en mycket svår övning. Men så nyttig! Efter några upprepningar och från bägge varven så började känslan att infinna sig: skänkeln skapar ett framåtsug, handen fångar upp, upprepa om suget/kraften försvinner. 



Molle är ju en "fälttävlanshäst", hoppar rätt flackt och på det är han försiktig, han går alltid på hinder men han backar "in i sig själv", så jag måste ha honom framme! Men utan att släppa iväg honom. Så nyttig träning, och han kom så fint ihop och kvick för skänkeln, när jag skulle gå ner till trav från galopp när jag skulle byta varv hade han kommit igång så fint så jag fick passage på honom! 5 steg, sedan nästa galopp. Lyckorus!! Idag var en sån bra träning så jag vet att detta gynnade oss även som dressyrekipage.
Längtar till nästa gång! Så skönt att ha en hopptränare som förstår att vi kan jobba mer sånt här när det inte är tävlingssäsong, för hon vet att jag inte vill förstöra känslan i dressyrsatsningen när vi ändå tävlar på den nivån vi gör. 

 

Vi tränar på det som behövs

Tittade på lite gamla filmer från ridhuset som blev filmade för bara några månader sedan. Då jobbade vi på att få honom smidigare i sidorna, och det var en utmaning att få honom att gå något som liknande en öppna på volt, om inte bakdelen åkte ut så var han stum över ryggen och till nacken. Något jag inte förstod då, men när man tittar tillbaka nu så tänker man med ett flin: haha vad gjorde vi där?! 

Jag vet att ridningen måste ändras för var och hur hästens känns. När man lär hästen något nytt, rider man på ett visst sätt. När hästen lärt sig, har ridningen ändrats. När det är befäst och man kanske jobbar kvalité, rider man på nytt vis. Alltså, missförstå mig rätt, jag talar inte om omkastade hjälper utan att man använder mindre hjälper och tillämpar andra hjälper eller kanske renodlar andra. Hästen kan behöva vägledning som man sedan kan plocka bort m.m. Därför är det rätt charmigt att se att vi inte kunde böja oss i sidorna i våras, och då anade jag inte att det bara var en liten grop längs vägen. Jag vet att jag under 1 vecka enbart böjde, jobbade sidvärtes och flyttade framdel/bakdel och lösgjorde över ryggen på Emmas pappas inrådan. Det gav resultat! 1 vecka, med små övningar som jag numera dagligen bäddar in i våran framridning eller avtravning. Jag vill att varje centimeter från hals till svans ska vara lösgjord. Men det räcker inte att BARA rida på det sättet. Jag måste alltid blanda! 

Det är så enkelt att fastna i någons skriverier, artiklar, bloggar eller böcker. Gör si, gör så. Det är farligt att rida för fort, för långsamt m.m. Har man läst att hästen inte utvecklar bärighet när den rids i för högt tempo tänker man direkt: njaae nu måste jag rida långsamt! Rider man bara långsamt eller bara för snabbt, då kommer det inga nyanser. Man kan inte bara göra det ena, man måste mixa. Jag har öppet sinne nog att ta dem bästa delarna från flera världar och sätta ihop till vad jag själv tror på. Emma kan säga: nu är det dags att vi börjar träna såhär, så bäddar hon in ännu en komponent i våran träning. Och jag ser Molle som en atlet, han måste både styrketräna, konditionsträna, intensitet, uthållighet, teknik, mentalt... som ni ser, på alla de vis! Därför är jag väldigt försiktig i att säga: såhär tränar vi! För vi tränar helt enkelt på det som behövs för dagen, men såklart med ett stort långsiktigt mål där grunden ligger i att ha en hållbar, glad häst som kan komma dit.

 

Bytesträning

Igår joggade jag Molle efter en vilodag, han kändes faktiskt väldigt fin. Efter framskrittningen så travade jag lite och han kändes lätt och luftig, med en bra takt. Tog galopp sedan vilket jag red hela passet i. Efter att ha hittat sidorna lite så red jag på en åttvolt där jag red en volt i förvänd (såklart) och en i rättvänd. Efter att ha bytt varv så tänkte jag testa att byta galopp på volten, den stängda delen. Det gick bra! Så jag gjorde några byten från förvänd galopp på volten, allt i en ganska låg form, vilket är svårt för Molle då han redan har en ganska markbunden galopp.

Idag tränade vi för Emma som tyckte vi skulle titta lite på bytena eftersom vi inte har mer tävlingar kvar i år. Efter att ha jobbat lite med kvaliten på galoppen, för att fronten ska orka mer upp i sprången, så fick jag rida 2 m innanför och byta galopp på fyrkantsspåret. Detta för att verkligen känna att han är rak, och att jag ska träna på att sitta kvar, inte ställa om som jag gör om jag byter på böjt spår eller i en sväng. Han gjorde det faktiskt riktigt bra, vi gjorde i både höger och vänster varv, det blev 2 byten på långsidorna, mer hann jag inte med. Fokus att "bara byta" sedan kunna rida vidare utan att han laddar och spänner sig, utan hittar eftergivenhet direkt efter bytet. 

Innan vi kan fokusera mer på kvaliten i bytena (höjd, gest, luft, stamp) så måste dem sitta på mer fina hjälper. Jag ska bara lägga om skänkeln, och jag ska ha en galopp HELA TIDEN där det ska gå att byta. Efter några varv så tyckte Emma för att jag skulle känna exakt vad som händer i kroppen på Molle, att vi skulle byta på en volt! Oj hjälp vad svårt, det gick över förväntan bra i vänster varv då han har så lätt att byta till höger så det var inte svårt att byta till den förvända, men åt andra hållet gick det inte alls däremot, där ser man hur svag ena sidan kan vara! Men efter att ha gjort mycket byten så blir både han och jag trötta, och vi tog lite sitsträning i trav som avslutning. Nu blir det att ändra små saker i taget så kanske jag kan sitta fint till sommarn?


Grunder

Jag har sett och läst lite referat från Isabell-clinicen som jag tyvärr inte kunde gå på. Men jag är glad att läsa att hon fokuserat på yttertygel och aktiva, kvicka bakben. Något som de flesta jag ser häromkring faktiskt inte vet eller fått lära sig. "Vi" fokuserar väldigt mycket på att en dressyrhäst ska vara långsam, ha kadens m.m. som i dem flesta fall leder till att hästarna är långa, vingliga och tunga att rida. Är vi för konservativa i vårt sätt att träna häst? För nu dagen efter en clinic så kommer folk att åka hem och tänka lite extra på det dem sett och hört, men sålänge dem fortsätter träna som dem gjort innan så kommer ju inget att förändras. Men om man vågar ändra på lite detaljer, kanske prova det som ingen annan provar i stallet, ja då kanske man får andra resultat. :)

Många stirrar sig blinda på att genomföra svåra rörelser så dem tappar det grundläggande. Vad är det för vits med att göra byten i serier om hästen är lång med bakbenen bakom sig, slår sig fri i formen och inte har framåtbjudning, men ja, den tar byteshjälp? Alla dressyrryttare vet hur det känns när en hoppryttare säger: ja men min häst kan byta i vartannat. Ja, men i dressyr så är inte vikten lagd på ATT det görs, utan HUR det görs. Och ja, det innebär MÅNGA timmar och månader med bara träning på att växla tempo, halvhalter, drivning, ställning, böjning, rakriktning, men du får igen det när det är dags att börja göra rörelser. Många tycker det är "tråkig" träning och kommer inte vara konsekventa med det.

Jag tror definitivt på att dem som kommer på hur man gymnastiserar hästen och förbereder kvalitén i allting hos hästen, kan genomföra rörelserna på rätt sätt. Jag är helt övertygad om att hästarna också håller bättre. Det tar lika lång tid att träna hästen bra, som det tar att bara motionera den. Så viktiga ord!

Happy training! :)

 
Molle 3 år. ;)

Underbart ridpass

Idag har vi tränat vidare på egen hand. Älskar känslan när man verkligen har en mening med sin träning och man känner att man prickat in formen rätt för rätt dag. I onsdags träning för Emma - vilodag - lösgjörande jobb och grunder - repetition av träningen. Snart kommer vi kunna ha fler dagar i veckan när vi faktiskt kan sitta och göra grejer, men man måste alltid checka av grunderna och ta pass där fullt fokus ligger på just dem.

Idag började jag i traven med att rida tempoväxlingar, lite raka linjer innanför spåret för att få med bägge sidor. Sedan galopp och på en gång rida öppnor på långsidorna, men 2 m innanför spåret. Öppna - rakt fram, aktiverar bakbenen så bra! Sedan red jag lite förvänd galopp och han kommer så ihop av det, då är man tvingad att få ihop bägge sidor annars ramlar man omkull i svängarna! Och efter det bara red jag något byte på långsidan, och jäklar vad han bytte fint och var helt avslappnad på hjälperna idag. Och efter lite mer jobb styrde jag in på en diagonal och lade ett byte tidigt, sedan red jag ett par språng och bytte igen, lika fint och avslappnat, så jag lade även in ett tredje. Vår första serie! Jippi! Mamma fick på kameran ca 2 sekunder efter jag hade ridit klart när jag jublar och leendet sprider sig från öra till öra. Ni får se en annan gång.

Sista delen av passet blev i trav, tempoväxlingar och få in sidorna för att hitta spänst och kadens, lite öppnor, få med yttersidan, helt enkelt kunna ändra och ha honom lite väntandes i den traven för att han ska lära sig slappna av där. Jätteroligt att bara sitta och känna, leka. 



Li var även ut i förmiddags och skulle öva porträttfotografering med oss som försökskaniner! Haha jag är inte den mest bekväma framför en kamera, men jag försökte iaf. Hoppas det blev några fina bilder.
 
 
 
 
 

Soluppgång och ridning


























Igår morse var jag ut och red Molle, för han hade ju sin vilodag på torsdagen. Detta pass red jag bara i trav. Jag använder ju galoppen mycket för att lösgjöra Molle men jag kände att jag måste hitta ridsättet och övningarna för att få samma trav utan galoppen. Och jag började med att rida lite stora böjda spår, åttvolter, lite extra runda hörn i lugnt tempo för att han ska lära sig ta sig tid i hörnen. Allt eftersom minuterna går och han blir mer och mer uppvärmd så höjer jag intensiteten, kanske lägger in snabbare tempoväxlingar, kräver större växlar både framåt och bakåt. Under dessa tempoväxlingar så börjar jag runda honom mer på dem böjda spåren, kräva mer formning för skänkeln och allting på plats. När jag ställer igenom i ganaschen inåt så får inte baken åka ut, då har jag ingen kontroll på yttersidan. 

Gick över till öppnor, först på spåret sedan på medellinjen och kvartslinjerna där jag lade volter också. Så j*kla bra att öva öppnor utan en vägg! Wow, det ska göras varenda pass från och med nu. Då måste jag rida "in" bägge sidorna mot varandra och det är då Molle börjar sväva. Efter det jobbet kunde jag sitta med den traven och samla, rida fram, samla rida fram, bara hitta det sätt som jag vill att han ska svara på. Därifrån kan jag samla till passagekänslan, sedan rida fram igen utan att han springer iväg. Så när jag fått finrida ett par minuter så travade jag av honom och nöjde mig. 

Idag i uppvärmningen så bestämde jag mig för att "ta igenom" vårat problem med skyltarna. Ni ser dem på bilden nedanför som Li har fotat. Det är bara i vänstervarvet, påväg ner i bortersta hörnet som han bråkar. Han kan absolut inte gå rakt förbi, utan han kastar sig in till kvartslinjen, hänger sig på vänstertygeln så jag inte ska kunna ställa vänster, och lägger sig på vänsterskänkeln och ignorerar den totalt. Han har i vissa moment "glömt bort" att skygga för den och i andra varvet när man är påväg mot utgången så går det så bra, så jag är rätt säker på att det är dumheter. Och när han ignorerar min vänsterskänkel där, så kommer jag inte ut i nästa hörn, och då är kortsidan förlorad och rörelsen på nästa långsida blir inte bra förrän jag nästan är klar. Så jag fick lov att vara hård på honom, skrittade och gjorde halt varje gång han tänkte kasta sig iväg, ställde vänster (då kastade han sig omkring men jag bara var konsekvent tills han gjorde det jag först bett honom om) och skrittade förbi vänsterställd. 2 upprepningar, och han var rätt yvig och sur att jag kom åt honom, men efter det gick han förbi i både trav och skritt utan problem. Äntligen! Man ska inte sätta hjärnspöken på sig själv, "min häst kan inte det för att..." m.m. Och idag insåg jag att nej, detta är inte han rädd för, det är en grej han tar till. Känns så skönt!

 

Film - Träning för Emma

Idag har vi gjort "vinterns" första träning för Emma! Jag är så glad och trygg i vårt samarbete som har hållt på sedan Molle var 3 faktiskt. Emma har sett en långsiktig plan med oss och har byggt upp oss bit för bit för att kunna pussla ihop alla bitar under resans gång. Nu vet jag redan vad Emma kommer säga innan hon säger det, men jag måste ju fråga tusen frågor ändå däremellan haha! Emma har lärt mig många av de viktiga grundstenarna i den träningen vi utför, och dem grunderna kollar jag av varenda gång jag rider, och det är en förutsättning att jag ska klara att hitta grundstenarna på egen hand, dels för att kunna underhålla dem när jag tränar själv, men också för att få ut så mycket som möjligt på våra träningar där alla grunder helst ska sitta.

Jag skriver detta för att jag kommer publicera en film från träningen, och jag vill bara tala om att vi har jobbat ända sedan Molle var tre år med att han ska spåra, kontroll på sidorna och samtidigt i detta alltid bjuda framåt. Så det är inget min häst har i sig från början, det kanske vissa dressyrhästar har men inte denna lilla spillevink. Kan Molle, så kan din häst. Men det är ett tragglande, det är bara att rida för en tränare som ger dig rätt övningar och verktyg, och snart kommer det sitta i både din och hästens "ryggmärg" så att säga. Jag är väldigt stolt över Molle som är 6 år gammal och är så lydig och välriden, han arbetar rätt med sina bakben, han är aktiv och har engagerat många fler gångjärn än vad jag trodde han skulle göra, redan. 

Vi jobbar på kandaret, det är annorlunda men vi ska hitta ridningen med detta också. Han trivs iaf på det. Idag blev det kontroll av sidorna och böjning med öppna - rakt fram samling - öppna, samt sluta - rakt fram samling. I traven tänjde vi lite på bogarna och steget genom att rida branta skänkelvikningar utan att tappa kontrollen på den raka sidan, för att fortsätta i slutor också i trav. Svårt, men roligt!
Hoppas ni uppskattar filmen, delar med mig av en utveckling verkligen. Det är en mycket lång väg att gå, och vi har bara börjat. Kramis!


Morgontrim

Min fina kille..
Vi trimmade på morgonen idag, ni vet, vilodag igår innebär träning på morgonen idag. Molle var faktiskt väldigt fin. Jag jobbade i en rundare form, jag vill ha hela överlinjen rundad, inte bara i halsen. Vill ha ett ganska så stadigt stöd där, känna bakbenen kommer in under magen och därmed får jag ett sug i tygeln. Suget reglerar man som ryttare, det är inte samma sak som att "hänga i tygeln". Om Molle någongång hänger sig i tygeln, så är bakbenen inte nog aktiva utan då är dem raka som paddlar och skövlar på istället för att böja sig. Om han är orolig i munnen beror det oftast på att vi har tappat framåtbjudningen, då rider vi mycket övergångar. Om han är som idag, har suget från början, då brukar han kännas så balanserad och fin och då kan man göra dem där grundläggande sakerna i stärkande syfte.

Började i trav och red stora volter sedan rakt på fyrkantsspåret. Har börjat böja mer på honom, men kontrollerar alltid att det är för skänkeln och inte i halsen han böjer sig. Fortsatte i galopp där jag lade mest fokus idag. Följer han med bägge tyglarna, kan jag rida långsammare/kvickare, mycket öppna innanför spåret för att få mer eftergift i sidorna utan att gå på böjda spår, mycket förvänd. Börjar bli mer och mer liksidig, vi får alltid jobba lite extra med att få honom att komma fram till högertygeln genom att vara eftergiven i vänstersidan, men det kommer. Jag tänker på det i bägge varv, och att rida t ex högersluta i vänstergaloppen brukar hjälpa. Man får låta övningarna göra jobbet ibland.

Red effektivt i ca 25-30 minuter, bara lösgjorde. Eftersom vi ska träna imorgon för Emma så är ett sånt här pass perfekt tycker jag, då kommer han antagligen vara ganska med från början.

 

Tävling 18/10 Storvik Ovansjö

Alltså, Molle! Dag 2 på tävling och känslan på framridningen var lika fin som igår, satte lite mer tryck och tog upp formen lite mer som planerat. Han var så fin så blev lite extra skrittpauser innan start, ingen ide att nöta i onödan. In på banan och tjoho, nu började han tagga igång och han blev sådär känslig och bubblig, så jag försökte bara sitta still och låta han hitta sin takt lite själv, red lätt lite emellan för han gick igång lite. 

 
När jag började programmet så kände jag att han blev lite sådär lätt i rumpan. Det är svårt att behålla all kontroll när man har satt mer tryck i hästen! Men började fint efter halten och sen var min plan att bara starta längningen och åka med, men Molle han tog tag själv i diagonalen och bredde på allt han hade så jag kunde inte ens sitta ner och fick lov att rida lätt! Haha så pinsamt. Fick tillbaka honom och fick lite passagetrav genom kortsidan och sedan tyckte jag att vi klarade av skolorna rätt bra, kanske hade kunnat få igenom halvhalterna lite till men det är så härligt när han suger framåt. Kom av mig och glömde skritt-övergången så fick dra stopp precis när vi passerat domaren, haha jag bara satt och log åt min häst och all hans energi!

Dem riktiga missarna kom väl i enkla bytena där han blev lite väl på tårna när jag samlade/fattade galopp för han bytte i varje dem första sprången och tog jämfota hopp ner i skritten, så kändes spänd där. Kände att jag bara "gav" bort poängen men jag kunde ändå inte få bort mitt leende för all hans vilja och sprudlande energi. Men i båda ökningarna hann jag fundera på HUR jag skulle få stopp på honom? Haha det var i min åsikt ganska angenäma problem, såg framför mig hur FIN han kommer vara med kandaret framöver när han är såhär fin och energisk. Sista travökningen mot domaren hade jag samma känsla, hur ska jag få stopp på honom! Han hade knäna i nosen nästan!

När jag kom av banan så skakade mina ben, var en krutdurk jag satt på och att lotsa honom runt i det där programmet var svårare än det nog såg ut. Jag kunde inte göra för stora hjälper för han var fortsatt lydig, men  kändes så "het". Kommer bli SÅ bra efter denna vinterns träning tror jag, och tänk till nästa vinter! Då är han mer eftergiven i denna form, starkare och med denna energi och vilja han har så tror jag att han kommer vara stabil i MSVB och då tränar vi mot ännu större mål.
Men det känns väldigt härligt att ha ett år framför oss där vi kan rida MSVC/MSVB och hitta erfarenhet och få rutin. Vi behöver det och jag är så lycklig för min häst, han är otroligt rolig och lär sig något för varje vecka... Glad!

Vi fick förresten 64,77% och en fjärdeplats! Jippi! Kul när man får placering trots att man inte gjorde alla rätt inne på banan! :)
 

Tävling 17/10 Storvik Ovansjö

Idag red vi en MSVB2 i Storvik! Vi red för en ny domare, hon var bra, kanske lite sparsmakad på att kommentera eller så föll vi inte i den kategorin att hon ville kommentera oss haha! Men hon var bra och dömde rättvist, enligt min åsikt. Min kära Molle hade ju inte direkt varit rolig att rida dagarna innan tävlingen, men jag försökte vara nollställd och hade gjort upp en plan för hur jag förväntade mig att han skulle vara. 

(sist vi var i Storvik)
 
Men när vi kom dit och började rida fram, jag var inte ett dugg nervös utan helcool förresten, så upptäckte jag så fort jag tog tygeln att jag kom dit med en superlydig, mjuk och fin häst. Alltså Molle! Min snabba analys säger att han kanske blivit så mogen att han har dagar med "små" återfall och sedan gör bra ifrån sig? Man ställer ju inte samma krav borta som hemma heller men han följde varje tygeltag och lyssnade på allt min kropp sa. Kunde sitta rakt upp och ner och bara lotsa honom, stilla.

Av samma anledning som han var fantastisk, blev det så grymt svårt. Jag hade ju en plan haha! Det blev lite av och på inne på banan, jag skulle ta fler halvhalter men han svarade med att ta lite passagekliv, och sen drev jag fram då blev det liksom lite diffust. Han hade ju inte gått i en enda hörnpassering i vänstervarv men vilket varv tror ni han var finast i på banan? Haha han gick inte undan för höger lika bra så efter första slutan så kom vi inte ut i hörnet vilket gjorde att jag hade innerskänkeln på lite bak, inför längningen flyttade jag den till normalläge och tjopp - galopp, 3:a. Attans! I högeröppnan samma problem, inte riktigt rund så han blev lite svajig, slutan red jag inte på samma linje som första så jag fick skänkelvikning sista stegen - 5:a... 

Galoppen började fint med en riktigt fin volt sen fick jag panik inombords av förra startens omslag innan enkla bytet så jag tänkte nog omedvetet att "kan skritten komma snart" och vips, Molle samlade sig ner till skritt på kvartslinjen. Jag, orutinerad som man är, låtsas inte som inget och gör mitt enkla byte nej jag driver på fram till medellinjen och får ett heltaskigt enkelt byte istället. Nästa volt, är han jätterund och fin i, men vi går 2 hovar innanför spåret av dem andras volter, och får 5,5 för att volten är för liten. Det var lite hårt, när han var så balanserad, taktmässig och rund, inte hävde sig runt. Men det är ju detta som är skillnaden på msv C och msv B såklart.

Bytena var rena och helt OK, vågade inte sätta trycket riktigt nånstans i programmet av anledningen att det skulle gå överstyr så att säga, men hö-bytet satt riktigt fint med en 7:a och kommentaren luftigt. Jag klappade honom efter den, klart han ska veta att han var duktig. Ökningen fegade jag i för att förra gången så hade vi omslag i samlingen efteråt, så jag började ta ner honom en bokstav för tidigt, vilket sänkte poängen såklart. Och i uppridningen så är han superfin, men jag ska dit och störa genom att trampa ner hälen lite extra - Molle gör en finfin travövergång och jag gör samma miss här, stannar honom inte utan driver på så vi slängtravar till X och gör en halt, 5:a. 

 
En väldigt nyttig runda! Jag står för alla våra missar, det var sååå mycket ryttarfel. Han var så lydig och uppmärksam att jag inte hann med. Skulle ha ridit som jag gör hemma, men jag safe:ade och var rädd för missar, istället för att använda mig av att han var så fin. Men jag får en ny chans imorgon när vi tävlar igen, då har jag tänkt att toppa med en riktig tävlingsform och det lilla extra trycket eftersom han var så avslappnad idag. Då rider vi en MSVC:2! 

Just ja, vi fick 61% och första utanför placering (4:a) i ett startfält av 11st. Vi hade massor av 7:or men för många, grova missar idag tyvärr för någon chans på placering. Men vi är ute och lär oss!

Uppladdning

Molle låg och sov hela förmiddagen i torsdags, och han verkade lite trött efter både hoppträning och dressyrträning så jag beslutade mig för att låta honom vila. Inte alls exemplariskt inför tävling, men ibland måste man lyssna till hästen och då kan det bli såhär. Han hade inte dött av att gå, men jag vill inte begära för mycket om han hade träningsvärk eller något sånt. 

Däremot red jag igår, och han kändes ungefär som han gjorde i våras. Vi är påväg över denna tröskeln, och det är den lilla sista styrkan och disciplinen som saknas, känns det som. Att han tagit senaste tidens träning så bra beror på att det inte är "befäst", och kommer inte vara förrän om ett år. Men man måste tänja gränsen och se bakom nästa hörn, och då har man förändrat träningen vilket försämrar känslan, tills en dag då vi ser förbättringar på alla plan!

Nu har galoppen blivit bästa gångarten igen, det går att korta, rida fram, böja, byta m.m. Han känns jättefin och stark, övergångarna till skritt sitter mer än tidigare. Men nu gick det inte att trava. Eller han tog varje chans att hänga lite på en skänkel, vara "rädd" för skylten längs ridbanestaketet som har suttit där sen den såg dagens gryning och så just ja, vi kunde inte göra hörnpasseringar i vänster varv. Haha! Så nu har vi verkligen gått dem där 2 stegen tillbaka, där vi hämtar sats för att komma 3 steg framåt, men jag räknar inte med något till helgens tävlingar. Vi ska försöka styra runt snyggt och prydligt, jag kommer inte sätta någon "trav" i honom utan bara ta igenom ställning och böjning för att kunna visa skolor. Men jag rider nästan bättre när han är lite såhär, för då räknar jag inte med att det ska gå bra och då vågar jag rida som hemma nästan, vilket är bättre än att bara sitta still och vara passiv.

I vinter ska jag rida på kandar mer, för att eventuellt tävla med det också. Vi får bädda in det i vinterns träning.

Prillig häst

Haha! Så kan man börja ett inlägg om dagens dressyrträning. Molle var superfräsch och visst, vi var lite överallt men han bara bubblar av energi och är ändå lydig, sen att vi är i en såndär kallad styrkefas det är fullt accepterat. Nu har han gummibollar under tassarna, bara går att göra vad man vill, samla till lite mer passage eller rida framåt. Men idag ville jag verkligen få igenom honom och han ligger på gränsen att orka hålla formen när vi har den traven vi har, så antingen så lägger man honom lägre och rider i vår comfortzone, men däremellan måste vi faktiskt utmana att kunna gå och lyssna på samma halvhalter men i den lite mer krävande formen. Små stunder, sen vet jag att det blir stadigare och lydigare med tiden.

Började med galoppen, red öppnor och slutor för att hitta sidorna och sedan några enkla byten. Sedan tog vi trav och kollade av öppna och slutorna, han bara vräkte på till en början men började snart få höjd i steget också. Jag ska rida lite mer halvhalter i programmet, men han är så häftig så man bara måste åka med litegrann. Han fick till en riktigt fin sluta där han växte och verkligen var undan i insidan och klättrade runt med yttersidan, så häftigt att lyckas se det i spegeln! Finns film på min instagram. Nu är det nästan så att jag måste lägga på benen igen för han bara går och går och då måste jag lägga om benen för att han ska komma ihåg att jag finns där, även fast det känns bra så måste man stämma av att spelet mellan hand och skänkel finns. Men det är sant, att en het häst behöver känna mer skänkel, och en häst som är trögare måste lära sig gå utan skänkel. Molle har blivit så känslig av att jag äntligen kan sitta still, men det kunde jag inte innan han var på plats! Viktigt att komma ihåg att innan det har jag inte kunnat inverka rätt om jag bara suttit still som en barbie, det är först nu.

 
Avslutade med lite mellantrav, vi ska nu jobba med att kunna ta igenom halvhalterna mer i längningarna för att visa mer längning och inte bara fullt ös haha. Det är tur vi har att göra i vinter! Molle känns så fräsch och läcker, har aldrig ridit på detta sätt innan och jag bara njuter.. 

Så sant

Jag började läsa en bok skriven av Eric Lette för gud vet hur många år sedan. Den handlade om hur man tränar för tävling i dressyr och när jag hade börjat så lusläste jag den rakt igenom på samma kväll. Jag tycker inte det är så intressant att läsa om hur man rider en skänkelvikning eller hur man rider en bakdelsvändning m.m. MEN! Eric belyste det allt så viktigare: hur man tänker och VAD man ska fokusera på när man tränar en dressyrhäst. Jag kommer inte gå in på exakt vad han skrivit, det får ni reda på om ni läser boken. Men en sak han belyste: Det tar lika mycket tid att konsekvent och efter ett system träna en häst varje dag som det tar att "motionera" den. 

Det kan man fundera på. :)

 




Linlöpt och hoppat

Igår blev det linlöpning för Molles del! Jag har inte jobbat honom mycket från marken på sista tiden och igår köpte jag en tömkörningsgjord så invigde den med ett longeringspass. Han är mycket lätt och fin att jobba från marken, så det är ett enkelt alternativ på vilodagarna nu när vi har en ridbana att utnyttja. Jag övade mycket på att ha honom väldigt låg och rund i form, och varierade mellan att trava riktigt långsamt, sedan kvicka upp steget ett varv, sedan tillbaka igen. Vill få honom att göra kvicka tempoväxlingar, ska vara busenkelt att ändra mellan allt. Han var fin iaf, så skönt att se honom arbeta utan ryttare ibland.

Idag var vi faktiskt på hoppträning, och jag kan lova er att Molle var superduperlycklig och lattjo! Han hade nog ett ben i varje hörn emellanåt haha! Visst det kommer ta ett eller två pass att få tillbaka den där riktigt härliga goa känslan i dressyrridningen efter ett sånt här pass, men han kommer ju loss i kroppen och blir väldigt lösgjord av att hoppa. Var lagom övningar till oss efter att inte ha hoppat på länge, små banor med småhinder och lite studs. 

Imorgon ska vi dressyrträna för Emma i ridhuset, längtar! Jag vill rida ett riktigt lösgjörande pass med eftergiven häst och loss överallt i hela kroppen, kontroll på språng och sidor. Då blir det enkelt att rida program på torsdag sedan ta en riktig mjukgörande genomgång på fredag igen inför helgen. Har vi koll på form, steg och takt så ska vi väl kunna göra vad vi vill? :)

 

Lugn helg

Idag har det varit rätt lugnt, jag red 2 hästar på morgonen sen har Li varit här och fotat mig och Molle i höstvädret. Vilket det verkligen var idag, lite regn i luften och gråmulet, men fina färger på träden och oss. Jag red bara för att fota, så red inte igenom Molle "på riktigt", utan han fick bara gå lite i trav och galopp och kändes därefter. Men nya tag en annan riktig träningsdag. Blev lite porträtt mest. Blir nog fina bilder hoppas vi på!

Red samma två hästar igår varav jag hoppade en 3 åring för första gången i ägarens sadel som var alldeles för stor för mig. Det störde mig så mycket och gav mig lite smärtor i ryggen, och jag förundras igen över vad "fel" sadel kan göra mycket tok. Det ska passa hästen såklart, men också ryttaren! Förut när jag var yngre tyckte jag inte att man stördes så mycket av det, men då red man kanske med mer knipande knän och annan balans, nu är sadeln min "arbetsplats" och jag vill att det känns bra för att det inte ska ta fokus från det jag gör, rida bra!! Men idag hade jag med min "nya" sadel, en Pessoa som jag köpt begagnat för just detta ändamål, rida unghästarna och ha som inridningssadel så vi inte lägger på våra dyra dressyrsadlar om hästarna får fnatt eller kommer lösa. Den passade oss båda mycket bättre så det var skönt!

Här har ni några smakprov från dagen:

 

Fantastiska Molle

Idag tränade vi för Emma, och redan från start var Molle som vanligt, eller bättre! Han var jättefin, och känslan att bakbenen sög tag igen fanns där. Tog lite trav på stora böjda spår sedan förvänd galopp som uppvärmning. Vi började träningen med att ta galopp och börja böja honom lite mer. Nu har vi fått in sidorna och kommit ihop, nu ska han vara ihop fastän jag vänder och vrider och böjer på honom, helt enkelt. Så fick tänka lite öppna och sluta samtidigt, och rida tempoväxlingar därifrån. Kändes jättebra, han blev väldigt följsam och mjuk. Vi gick över till att rida slutor in till medellinjen, rakt fram och sedan byte, andra varvet och likadant därifrån. Det är ju vä-bytet som har varit lite nonchalant men nu är det tvärtom, han byter skitbra till vänster men är lite nonchig till höger så jag hade spöet och förstärkte min ytterhjälp. 

Svår rörelse, men börjar vi träna nu ska det väl sitta om några år? 
Sedan tog vi traven, och började med att hitta tempoväxlingarna mot passage. Efter ett par gånger så räckte det att jag satt till och kramade lite i tygeln så satte han fötterna rätt och hittade takten. Det kommer ta ett år av upprepningar tills han är stark och kan gå in i en passage, men just nu ska det bara läras in och under tiden göra nytta för vår trav - som jag igen måste berömma, den har utvecklats nåt otroligt och jag kan inte förstå att det är samma häst som för bara några veckor sedan. Han skjuter på med bakbenen, han känns stark och välbalanserad, med ett perfekt sug i handen där jag bara kan välja form, ställning och allt jag vill. Min prins, kämpe!

Vi red några öppnor och slutor i traven med mer böjning och jag tror jag har hittat linjen för B2:an med slutorna, som jag visst hade missuppfattat. Men nu ska det väl bli ordning tills nästa start.


 
Molle säger, du sa ju mer samling!

Fredagsfilm


Hälften bra

Neej den lite halvdåliga känslan förföljde oss även idag. Traven känns super på Molle, han har ett dragläge och bara suger tag framåt och är lätt och fin att ändra på. Jag kan sitta helt still, eller jag försöker ändra om mig från att ha klämt med hälarna och spänt mig, och bara åka med och han lyssnar så bra för skänkeln. Men i galoppen har vi det jobbigt. Jag är ju sån som verkligen lyssnar på mina tränare och tycker Emma att det är på tiden att jag lär mig trampa ner hälen och åka med medans Molle bara ska fortsätta "gå" så gör jag det, fast vi båda känner oss lite osäkra. 

Det som händer, är att jag blir passiv, Molle undrar liksom varför jag slutat smygklämma med hälarna och varför han måste hålla igång själv, jag vill ha tryck i galoppen men vågar inte använda benen för risken att jag blir klämmande igen. Så imorgon har vi planerat in ridning för Emma igen. Enda "galoppen" som fungerar är samlad galopp för där måste jag aktivera så mycket mer på lite andra vis, men jag måste kunna rida fram ur den galoppen och fortfarande ha honom ihop. Så svåra saker, som jag måste få hjälp med. Mamma påminde mig om hur långt jag kommit i min egna ridning, hur jag kan ta fram dem verktyg jag har hittills men nu måste jag få nya. Lära Molle att gå fast jag "bara sitter där". Det är ju superviktigt, för tänk hur vackert det kommer bli i framtiden?! :)

Efter jag halvt brutit ihop och gråtit lite över känslan att inte ens kunna galoppera, bestämde jag mig för att ta traven emellan, och sedan avsluta med trav och galoppövergångar som faktiskt flöt fint, då jag fick med mig suget från traven till galoppen. Men det är bara att bita ihop och inse att när vi nu backat galoppen ett par hack, så kommer det kännas super när vi kommer över tröskeln och jag bara kan sitta där och njuta.. :) Kommer film snart!

  

 
 
 

Dagens ridpass

Idag åkte jag ut innan jobbet och red Molle. Som ni säkert vet, så är han inte rolig dagen efter vila under hagvistelsen, det är väldigt livat och för att hålla riskerna nere så motionerar jag då på morgonen så han kan ha trevligt och en lugnare stund i hagen under dagen. Speciellt efter gårdagens vridna sko... 

Men vi ska ut ikväll också, idag ska Molle bli klippt för första gången denna vinter. Det kommer en reporter eller vad man ska säga och gör ett reportage om klippning av häst, jag vet inte om jag kan berätta så mycket men hon ska dokumentera lite när vi klipper så jag kommer väl lägga upp en länk när det finns att se i tidningen sen. Jag hoppas Molle är på sitt bästa uppförande, jag tänkte förbereda och ta med skyggläder hem från jobbet som vi kan använda. Han är nog mest nyfiken varför det ska vara en okänd person med, snarare än på själva klippningen. Mer om det senare!

Dagens pass blev lite repetition av tisdagslektionen. Jag var mycket mer nere i sadeln redan från början i passet, och lät benen hänga. Det är nytt för oss båda, jag blir istället lite passiv men jag kommer nog att hitta "ridningen" utifrån detta också. Men efter vi ridit en sväng så skulle jag bara byta varv och därmed galopp, ja då har Molle glömt bort byteshjälpen. Kändes ungefär som: jaha nuu tänkte du använda dina ben? Bara för att jag tränat på att låta dem hänga. Men när jag ridit lite förberedande galopp där jag samlar och ökar, samlar ökar byter så tog han byteshjälpen bättre. Gäller att han tänker framåt i galoppen hela tiden, men inte blir lång eller faller på någon sida. Puuh! Ska det behöva vara så för ett ynka byte? Haha ja när han är 6 år så ska jag väl vara glad att jag ens startat program med byten i, man måste påminna sig om det också... Tävling om en vecka och jag känner bara: whaat? Vi som börjat förbereda för vinterträningen haha. Blir lite programridning framöver.

Såhär kan det se ut på morgonen när Molle fixat frillan! :P

Allt och inget

Idag skulle Li komma ut och ha en höstfotografering med oss, men när jag skulle ta in Molle från hagen upptäckte jag att han klivit en sko snett och hade sidokappan i hoven. :( Stackarn! Så då gick musten ur oss lite, vi fick hjälp nu på kvällen att slå om skon och som tur var så satt den "bra" så det var ingen fara med Molle. Men då red jag en av unghästarna istället och så tog vi lite porträtt till hemsidan, dem blev riktigt bra! 

Sedan red jag Ellie för Malin jobbar dygn. Hon var fin, så roligt att rida fina hästar. Då kan man träna på samma saker som man gör med sin egna, vilket ger dubbelt så mycket tillbaka till mig själv. Jag har sån tur som får rida massa extra på så väldigt fina hästar, det ger mig som ryttare otroligt mycket verktyg och bara ridtimmar i sadeln! Jag är lite av en nörd, jag tar av min fritid och tittar på träningar, för man snappar alltid upp något. Både dressyr och hopp, man lär sig massor. Att se BRA ridning, gör att man kan försöka härma och ta efter, och att se när något blir fel, gör att man lär sig att se det från ryggen också. 

Foto av Li Sjöstrand.

Teamträff och dressyrpass

En helkväll i stallet blev det efter jobbet idag, jag slutade 4 och vi hade träff med Dala Dressage's utvecklingsteam. Vi red lektioner för Emma först och avslutade med lite kvällsfika och alla fick berätta hur det gått med tränings- och tävlingsmålen för året och börja prata om nästa säsong. Det är så roligt att höra hur alla tänker och tränar, och har man väl sagt sitt mål högt ut till andra, då är det lättare att jobba för dem också!

Jag började eftermiddagen med att rida Leya. Hon har inte gått samtidigt som någon annan häst förut, men vi red medans första lektionen pågick. Hon var lite skraj för den andra först men slappnade snart av och tackvare att dem red lite ridvägar fick jag ändra och svänga henne väldigt mycket idag, vilket var bra! Kände att det är dags att börja skola henne mer, om 2 månader är hon ju 4 år gammal och kraven kommer höjas. Hon är fint på tygeln och framme för skänkeln, nu ska det snart läggas ihop och kunna vända på henne och så småningom forma henne för skänkeln på stora volter. Det är ett roligt jobb och jag är mycket, mycket stolt att jag har fått äran att utbilda henne då jag känner att hon kommer bli en mycket rolig häst att rida, och hennes underbara ägare kommer ha så mycket kul med henne i framtiden. Men en sak vi märkt nu... är att ju bättre vi utbildar hästarna för små hjälper, desto svårare har andra att rida dem. Vi tycker dem blir lättare, men så rider vi lite på ett annat sätt, att hästen ska arbeta själv för små hjälper, många har tendenser att klämma lite och det är ju bromsande för dessa hästar. Hmm en tanke bara..

Molle var andra häst ut, wow! Är det ens min häst? Han har utvecklats så mycket. Idag fick vi samla galoppen medan jag koncentrerade mig på att trampa ner i stigbyglarna och bara släppa ner hela mig i sadeln, vilket Molle trodde betydde avsaktning, men han fick jobba på så jag lär honom att fortsätta samla och bara vänta på nästa signal. Sen när jag går in i piruetter så kommer han jobba själv och jag kan bara sätta mig ner och vända runt. Hihi. 

Jobbade lika i traven och red passage - trav - passage - trav. Och ja, vi fick tamejtusan några steg här och där! Till en början lät vi han bara hitta takten och gunget när vi samlade, sedan tyckte Emma att vi provar tänja lite till och bad han ta i när han var i gunget, och ja, han arbetade upp dem där bakbenen och gjorde några armhävningar! Det kommer bli så roligt i vinter att stärka honom i det för att kunna ta fram en sjujäklars fin samlad trav ifrån passagen. 

Sist ut för mig var Glitter som jag fick äran att träna för Emma idag. I början var hon svår och kom inte till avslappning, hon kräver en helt annan ridning än någon annan häst jag ridit, men så är hon ju också en riktig guldklimp när man kommer dit. Efter lite jobb med förvänd galopp så fick jag till det, och travarbetet fick jag rida passage i olika tempon för att kunna smyga över i arbetstrav med passagekänsla, annars är hon väldigt duktig att slänga ut benen väldigt högt och fort, men hon jobbar med att få arbetstraven luftig men rund, inte sprättig. Fick även göra några passage - piaff - övergångar, wow! Att jag ens skriver dem här raderna. Men det är fantastiskt att rida till en piaff och man gnussar inte med skänkeln utan det är teknik och känsla som tar fram det. Så vill jag att Molle ska kännas! Det ska inte sparkas igång en piaff det är fortfarande hästen vi ska motivera och få att arbeta under oss. Så härlig dag, tack så mycket för lånet av Glitter! :)

 

Dressyr

Idag blev det en dålig ridtur som slutade bra. Jag hade tänkt rida på åkern och började där, men Molle kom inte helt till avslappning och skrittade sådär spänt som jag inte vill, så jag gick till ridbanan och red honom där. Han har rätt mycket energi just nu, och vi har börjat använda den till annat än bara springa framåt. Det börjar gå lite upp och ner i våran gång just nu (kadens?), vilket märks att det är annorlunda för oss båda två. Jag måste byta ut lite drivning mot halvhalter, härligt!

Han var lite överallt med kroppen till en början, böjd i halsen, rumpan fladdrade, men jag fick ihop honom genom att erbjuda ett stadigt stöd och driva honom igenom spändheten och fram till stödet, sedan kunde vi börja rida. Han måste vecklas ut som ett snöre som blivit trassligt kan man säga. När man kommit dit så bara bjuder han på en sån känsla. Och det är just här jag måste få in ännu fler halvhalter i sätet nu, för han bara gör precis som jag har önskat och längtat efter. Känns som vi börjar om från början med allt men med bättre förutsättningar. Märks att vi inte är starka i denna gång ännu, men vi hittar det. I vinter ska det tränas! Men efter Storviks tävlingar ska han få en lugnare period, han behöver lite återhämtning. Pälssättningen har tagit rätt mkt på honom också, jag har lagt till mer protein nu, lite för sent faktiskt men bättre än inget hoppas jag. 


  
 

Videoinlägg


Morgonpigg

Idag efter vi fixat stallet tog vi frukost med avslutande kanelbulle dagen till ära. Efter det hann jag rida 2 hästar innan jobbet. Först Leya som var fantastisk idag, sedan red jag Molle på vår nya stubbåker. Han kändes fantastisk! Inte från start, men han var lite nervös över att vara på nytt ställe men när han slappnade av så började fin-åkningen. När han är ihop och spänner av fast han kommer ihop, så går han som på räls. Då kan man bara le och åka med i suget. I traven är han så fantastisk så jag övar på att samla med samma känsla, nästan till passagetrav sedan fram igen. Och jag försöker hitta det i mitt säte, så jag bara ska kunna ändra lite på honom i handen, t ex om han lägger sig på eller bara om jag behöver ställa om lite. 

I galoppen red jag först samling - öka, sedan skänkelvikningar fram och tillbaka som sedan blev skänkelvikning, öppna med extra mkt böjning, sluta i den böjningen, räta ut skänkelvikning tillbaka. Jag höll mig för enkelhetens skull på en raksträcka längs ena sidan av åkern, för att ha riktlinjer om var jag skulle hålla mig. När jag kom till hörnet av åkern så gjorde jag antingen skritt-övergång och vände eller så samlade jag lite som en piruett fast på större yta och vände tillbaka. Hela tiden mixa påskjut och bärighet. Jag har en plan tills nästa tävlingsstart... :)

 

Morgonträning

Idag blev det kandarridning! Molle är fin på kandaret, men det är så svårt att hitta känslan som man är van vid på tränsbettet. Självklart SKA känslan vara olika, men man ska få en ridning för det helt enkelt. Jag ska börja träna mer med det på. Började med att rida tempoväxlingar i trav, i början är det inte så noga att han länger som tusan eller kortar sig och trampar ihop utan bara att han svarar fram och tillbaka. Ju varmare han blir, desto mer reaktion och aktion vill jag ha. Serpentinbågar är också bra för att se att hästen följer åt båda håll. 
 
I galoppen började jag med att bara hitta drivet i sätet, fram, tillbaka, fram tillbaka. Lade till sluta - fram i slutan - rakt fram samlar, vänder antingen rättvänd eller förvänd och samma tillbaka. Det är så viktigt att kunna rida framåt eller samla mera i skolan, för annars har man inte hästen på rätt hjälper. Molle tycker det är så härligt att luta sig mot min innerskänkel istället för att vara rund och gå för den, så han får jag tänka nästan mindre åt sidan och mera "öppna" i slutan. Jag upptäcker för varje dag, att man måste rida varje steg... Om jag släpper ridningen i hörnet, då har han blivit för långsam och lång för att gå in och göra en rörelse, om jag åker med efter ett byte så genar han i hörnet m.m. Hela tiden, varje steg måste jag rida, om jag ska ha en häst som lyssnar varje steg. 

Sedan red jag galopp och skrittövergångar, det börjar äntligen kännas som vi håller ihop! Om jag inte har honom ihop i övergången ner, så blir det platt fall skritt, alltså han bara "oumph", skrittar. Men när vi håller ihop så går det bara från en gångart till den andra, kvar i ramen, kvar i känslan, då är det bara att rida vidare. Så ska VARJE övergång vara. I en perfekt värld haha.

Satte han lite på pottkanten också, han fick ligga kvar i galoppen som vi har precis innan övergången, bara för att styrketräna och för att verkligen kolla att han fortsätter gå. Jag ska kunna sitta där helt avslappnat och ta halvhalter och ändra på honom utan att han tar egna beslut. Han kämpar på så bra, blir spännande efter denna vinter och se vad som hänt styrkemässigt.

 
 

Fredag

Vi ska alltså börja typ videoblogga. Det kommer bli lite blandade videos, allt från snack på bänken utanför stallet till ridfilmer, tips och träningsinspiration. Hoppas ni kommer gilla dem! (och att vi inte dör skämsdöden när vi spelar in haha)

Molle har fått ett nytt bogskydd för iår. Han brukar ha bogskydd för att han bär täcke väldigt mycket under vinterhalvåret. Men iår bestämde jag mig för att testa Back on Tracks bogskydd, så jag får väldigt mycket mer funktion än bara skavskydd. Ska bli spännande att testa, Molle är en häst med mycket bogrörelse och jag hoppas att detta skydd kan hjälpa honom med både återhämtning av musklerna samt förberedning inför träningspass. 840:- på Norells.




Och ryttaren fick ny höstgarderob. <3 
 

Kommer snart...


Ons-Torsdag

Ser ni bakbenen?!

Igår gick Molle ett mycket lugnt pass på åkern. Det blev lite galopp i snirkelvägar för det var inte klippt överallt så vi fick göra byten och snurra runt som vi kunde haha. Han travade dock helt fantastiskt, och jag kunde bara hålla handen framför manken och han bara öste i samlad trav som kändes lika som en ökad. Wow!

Idag, som jag väntade mig, efter en bra träning i förrgår, och en icke genomridande uteritt med lite bus och mys, hade jag inte Molle exakt så mellan hjälperna som han har varit på sistone. Jag tog bara galoppen idag, och tänkte att jag spar traven tills på lördag. I galoppen fokuserade jag som vanligt på att han skulle vara undan skänkeln både framåt och i sidan. Fokuserade verkligen på att försöka ha helt stilla ram och hitta drivning/samling i sätet, och det bidrog såklart till att det inte kändes "som vanligt". Men jag måste ju bryta ut ur min egna comfortzone om jag ska bli duktigare och mina hjälper ska bli mer osynliga. Så det var dagens mission, och det var så svårt! Men nyttigt.

Molle var lite sådär spännis-dag, han kom inte riktigt till avslappning efteråt och taktade lite i skritten på lång tygel och om jag råkade harkla mig eller nåt så flög han till. Han blev faktiskt riktigt dum när en traktor på gården körde omkring, drog upp huvudet och drog! Aldrig varit med om liknande. Ibland glömmer man så lätt hur hans uppväxt var, man kan aldrig ta ur instinkterna eller hur han betett sig som liten, dem ligger så djupt därinne. Så jag fick så dåligt samvete att jag blev arg för han betedde sig illa (fast man kan inte låta dem vara "dumma" och sen berömma), så när vi borstat och myst så lade jag på ett täcke sen gick vi i grimma och grimskaft och hälsade på alla traktorerna på gården. Avstängda alltså hehe. Molle följde snällt med i alla utrymmen och vrår och nosade och slickade på maskinerna. Mysig stund tillsammans. Passade på att träna stanna-backa-gå.

 

RSS 2.0