Tisdagskul

Foto: Emma Åkerström

Dagens pass blev en fortsättning på gårdagens. Galoppen var väldigt fin och jag kunde göra några enkla byten. I traven kändes han jämn och fräsch, han tar i mycket fram och har förbättrats sig i bakbenen också. Han är ju ganska stor framför sadeln, men liten bakom. Vi jobbar på den där bakkärran! 

  
Här ser ni hans ambitiösa framben.. Han är ju byggd sån, djupa bogar och stora lungor(som ett fullblod), stora bogrörelser sen ett väldigt kort kors(som en islandshäst), smal länd och dålig vinkel på sina bakben. Att få honom rund är svårare än man tror. Men roligt att träna honom till sitt bästa! :)


Efter dagens träningar så hände en grej som gjorde mig så lycklig. Molle har vägrat äta Maxi-rice, ett tillskott för hull och muskler, han slutade äta det och hade ur det ur krubban sen i somras. Men på kvällen så bestämde jag mig för att bara erbjuda det, och inget annat. Och han typ kastade i sig det, så nu ska han få det på eftermiddagen när dem går in från hagen och är lite hungriga. Känns så roligt, och han behöver verkligen alla fördelar man får på det tillskottet. Jippi!

Hovvård

Jag brukar vara rätt noga och sköta detaljer. Hovvård är en av dem. Jag använder inte oljor då jag fått för mig att många flytande hovmedel innehåller uttorkande beståndsdelar, och jag vill gärna återfukta. 




Rengör först med vatten och en hård borste. Låter hoven vara fuktig för med mitt medel binder man då fukten i hoven. Smörjer på med fingrarna eller en svamp, brukar kräma på rätt bra med smörja. ☺

Förebygger torrsprickor och ger en starkare och mer elastisk hov.

Snart kommer en årsresume för er som vill läsa ifatt vad som hänt detta år! 😀

Måndagskväll

Igår spenderade jag kvällen i ridhuset! *heaven* Hehe skämt åsido, men vi gjorde ett bra pass! Var då fortfarande minusgrader så jag travade fram med täcke och han kändes mjuk och avslappnad. Jag fortsatte tänka att jag tog halvhalterna med sätet mer och koncentrerade mig på galoppen. Den var stor, fin, stark. Jag jobbade en del tempoväxlingar i den förvända, och gjorde några enkla byten. Jag började med att göra bytet på första serpentinen, och han gjorde alla delar väldigt bra - avsaktning - skrittsteg - fattning så jag klappade om honom och han fick galoppera framåt under lätt sits. Ja gissa vem som visste exakt vad man ville göra varje gång vi styrde över medellinjen hihi! Eftersom jag inte vill att han ska göra hela det enkla bytet på något "kommando", så rider jag vidare i galoppen efter jag samlat den, så han inte vet vad som kommer härnäst. Ibland får man rida en förvänd båge, ibland kanske en travövergång och ibland tar jag en annan övning så han kommer på andra tankar.

Men sen gjorde han fler enkla byten och dem känns helt plötsligt så starka och fungerande. Fortsatte galopparbetet med att rida öppna ur hörnet, för att sedan flytta in i en sluta. In till medellinjen, sedan rakt fram. Det är inte viktigt att slutan går till mitten, utan att det är steg som är bra. 

Färdigtränad!

Vill ha

Lite nytt behöver införskaffas inför nästa år. Något sånt här skulle sitta fint. :)




Minusgrader

Idag är det -18 grader hos oss! Brr.. Men jag gav mig faktiskt ut och red ändå. Man måste inte rida hästen svettig, men jag blir nog mer nojig av att hästen skulle vila än att röra sig lite i alla gångarter. Blev ett avrastnings-pass på en snötäckt äng, där vi kunde rulla i galopp en stund. Molle blir väldigt explosiv, kylan hjälper bara till och ger mera energi. På vägen hem kunde han absolut inte stå still. Göra halt, vad var det? Jag är väldigt konsekvent som ryttare och kräver faktiskt att han gör som jag säger (i alla lägen), annars kan det bli väldigt farligt i framtiden. Väl tillbaka på stallplan där han är mer avslappnad upprepar jag det han "bråkade" om igen för att han och jag ska veta var vi har varandra, och det fungerar alltid bra. Jag brukar tänka: har man fått honom att fokusera vid en sådan situation så blir det några gånger lättare inne på banan sen också.


Förra vintern såg det ut såhär, det var 6 plus på jul och regn. Nu kom det en extrem kallfront, men det ska snart vända och bli plusgrader igen. Tokigt va? När man var liten var det snö från oktober till april. Nu är det bara en enda stor höst.

Glad

Den här julhelgen har varit lite intensiv, därav utebliven bloggning och instagrammande. Molle slog min telefon ur händerna på mig häromdagen så min lilla vän, telefonen, är död! Och man känner sig ganska naken utan sin egna telefon, nu har jag en samsung med ett annat system än android så jag förstår inte så mycket och känner mig smått handikappad.

Molle har gått som vanligt, bara vilat på julafton. Igår kändes han faktiskt riktigt bra, ett pass där allting var på plats från start. Jag fokuserade på att bara rida halvhalter med sätet och wow, några steg fick jag till där jag hittar känslan och Molle hittade en härlig takt och flyt. Dit vill vi komma hela tiden. Enkla bytena var så fina med riktig skritt mellan, avslappnad och fin. 

 
Ett sånt ridpass får man njuta av!


Uppesittarkväll i ridhuset

Igårkväll var jag till ridhuset med Molle. Efter framjoggingen så red jag mycket öppnor på långsidorna. Jag lade till en volt på mitten men fortsatte i öppna igen efter. Så småningom bytte jag till slutor efteråt, såsom de ligger i MSV:C1. Det som är svårast är att behålla trycket i volten utan att man ramlar iväg.

På slutet fick jag ihop Molle lite mer som jag vill ha honom, och det tack vare att jag fick upprepa för mig själv: kvick för skänkeln, men inte gå iväg. För han tar till sin nya stora trav lite och blir "stor" för mig, så jag måste be honom vara kvickare men han får inte gå iväg och bli stark. Och bara tack vare att jag "undervisade" mig själv så fick jag till det. Så roligt! Det är skönt när man rider själv och man har tid att sitta och känna efter och tänka.

 
Idag red jag Emmas nya 2,5 åring! Så fin häst. Han ska lära sig allting från grunden, skänkel hand och allt däremellan. Blir roligt att följa Emma och kunna assistera henne längs vägen.

God Jul!




Spikmatta till häst

Igår snöade det hos oss, så jag och Molle red ett pass på en gräsvall och både han och jag njöt av att kunna galoppera i nysnö. Efteråt provade jag att använda ett spikmattetäcke från Accuhorsemat som jag har fått låna. Det var lite trixigt att få på det rätt för man kan inte börja dra och rätta till det när det väl är på, men ganska direkt visade Molle sömniga beteenden så han kände nog av effekten. Det var lite litet åt honom, så nästa gång det åker på ska jag justera lite med spik-ytorna, de sitter med kardborre så man kan justera ganska mycket så man kan använda samma täcke till flera hästar. Spikmatteytorna satt över rumpan men var strategiskt placerade för att undvika ryggraden och höfter, samt framför bogbladet. Men som jag sa så satt Molles täcke lite tokigt så han hade spikmattan PÅ bogbladen haha. Men han fick effekt ganska enkelt, och förvånande nog reagerade han inte alls förskräckt även fast han provade röra sig med spikarna på. Han bara stod på gången med hängläpp och tunga ögonlock. Vi ska prova flera gånger och utvärdera effekterna av ett sådant här täcke.

 

Han har även fått ny frisyr. Nu är manen 1 och en ½ hand lång. Alltså den här hästens pälsväxt! :O Molle har som ni ser en väldigt öppen ganasch. Det är så positivt, han går alltid med nosen i lodplan och kan även gå lite framför men ändå vara rundad och fin. Däremot är han kortare i nacken, han har ju ingen lång dressyrhals. Det gör att man alltid får tänka på att det är nacken som ska ner, manken ska upp. Och nosen den följer efter handen.

Härlig helg i ridhuset

Idag var jag och Malin i ridhuset tillsammans. Vi red fram tillsammans, Molle kändes fin, avslappnad och vi kunde jogga lösgjörande, kollade att han lyssnade fram och tillbaka samt följde med i bägge sidorna. Sen hoppade jag av och hjälpte Malin från marken. De var väldigt fina idag, Ellie börjar växa fram till en riktig dressyrhäst.

Efter det höll jag lektion för Malin på Molle! Var så kul att se henne rida honom, hon fick verkligen känna hur mycket halvhalter du måste rida. Och om man inte rider dem så blir allting så platt och paddligt. Eftersom jag inte har någon "dressyr"-häst så har vi fått jobba upp mycket gångart i Molle, och det måste man rida fram. Och det är skitsvårt att förklara för någon annan som ska prova rida, men så nyttigt för mig. När jag bad Malin rida en mellantrav så bara tjoade hon haha. Man känner att han har lite tryck, vi jobbar på att så småningom få det i fler tempon. Tänk om ett år.. Men vi tar det i vår takt, vi har inte det med oss gratis men vi ska kämpa på. Min lilla dröm är att Molle och jag ska rida klasser med frack, och vi ska kämpa för att vara där om några år. Förhoppningsvis har jag en till häst med mer kapacitet under vägen, som en påläggskalv inför framtiden, OM jag vill fortsätta träna och tävla.


Foder

I år har vi inte hösilage av samma kvalite som i förra stallet. Där kunde Molle gå på hö och vatten och var väldigt fin i både temperament och hull. I år har vi mindre av allt och vi har för första gången fått lov att tillägga kraftfoder. Då jag jobbar med sådant har jag valt ett kraftfoder som ska öka immunförsvaret. Som ni vet har Molle alltid varit väldigt känslig och infektionskänslig. Så jag har helt enkelt valt det bästa med det i åtanke.


Struktur E från St Hippolyt. Det är ett ganska högt energivärde i detta foder, men Molle är en häst som står väldigt högt i blod och så mycket fullblod, han springer av sig sina energidepåer väldigt snabbt. Men skillnaden mellan detta och t ex havre är att energin går ut långsammare, vilket gör att det inte går till huvudet på honom.


 

Bara energi räcker tyvärr inte för att hålla hull på en sånhär häst, han äter också Fiber Performance som är en proteinpellets på kvalitativa proteiner. Det är faktiskt skillnad på protein och protein, där många väljer t ex potatisprotein som inte ska vara lika bra som proteinet dem baserar detta foder på.

Molle har ätit Maxi-Rice som Emma säljer och var väldigt fin på det, men tidigare i höstas började vi märka att han började ösa ur det ur krubban och försöka plocka ut det andra som fanns i maten. Tillslut vägrade han äta när vi hade blandat i det. Så fick ta bort det, men planerar att försöka införa det igen nu när tänderna är åtgärdade. Det tillskottet är det bästa! Men för att tillgodose magen så äter Molle foderjäst, som är B-vitaminrikt och gör magen mer tillgänglig för näring.

Min önskan är att vi nästa år får ett bättre grovfoder som tillgodoser hästarna med det dem behöver. Men i år får vi hjälpa till för att dem ska må så bra som möjligt!

Att släppa loss

Idag hoppade vi i ridhuset med två andra tjejer. Hästarna var busiga och Molle fick i princip fria tyglar att rejsa runt lite. Vi behöver det nu när det inte varit möjligt att rida ut som vi brukar göra på HUR LÄNGE som helst. Vi är ju vana att rida galoppintervaller ute i det fria varje vecka, det får Molle mjuk i kroppen, ger oss kondition och han får stretcha ut alla sina muskler. Dessutom blir han alltid dubbelt så fin att rida efter såna pass. Men vi får vänta tills snön kommer verkar det som.

Iaf så hoppade vi studs, och han var så glad och lattjade runt. Jag satt kvar åtminstone. Imorgon kommer han nog kännas riktigt glad och fin. Jag ska hjälpa Malin med en liten träning på hennes häst, så ska hon rida Molle tänkte jag. Ska bli kul, är alltid roligare att vara flera som åker och tränar tillsammans.

Jag har skrivit en planering inför tävlingssäsongen, och en egen grovplanering av hur jag vill lägga upp vår träning framöver. Molle har för första gången kommit till en såkallad trotsperiod. Han har inte haft någon sådan sen jag red in honom, jag vet att jag har varit alltför bortskämd. Men han kollar av om han måste lyssna på förhållning, han kollar om han kan få springa ifrån lite och sånt där. Som sexåringar är dem ju "värst" innan dem blir vuxna sägs det. Men han är så mild annars så det tar vi oss igenom. 

 
 



Upp och ner

Igår så var jag och Molle inte samspelta! Jag fick inte den effekten av skänkeln som jag ville, vilket gjorde att jag inte fick stadigt stöd och då blev jag spänd tillbaka istället för att lätta av. Så enkelt att rida i efterhand, men svårt när man inte får till det i sadeln. Fick försöka hitta varandra mellan hjälperna av en bra galoppövning. Förvänd galopp - skänkelvikning ut i rättvända varvet - sluta på diagonalen till förvänd igen. Då fick jag lov att ta loss honom för skänkeln, och han släppte lite. Men traven var inte bra, uuuhh.. Men så är det ju, det kan kännas fantastiskt ena dagen (söndagen) och sedan hemskt nästa (tisdag haha). 

Men idag hade jag och Emma planerat in att vi skulle rida varandras hästar, så hon fick rida Molle. Hon tyckte det kändes som att han hade blivit lite bekväm med att jag bett honom ha lite lugnare steg, och hamnat för mycket åt det hållet. Det gäller att hela tiden MIXTRA, och INTE fastna i varken det ena eller det andra. Men hon tyckte också att det var såklart dags nu att Molle inte får springa ifrån utan lugna ner steget men ta skänkeln bättre, som vanligt med andra ord. Vi utvecklas, men kommer alltid tillbaka till det. Men allting sitter där, då kan jag göra alla "grejer" bättre, med större gest och så småningom med lite schwung. 

Jag hoppade upp i slutet och kände skillnaden. Han kändes jättefin då. Coco var också jättefin, har hänt jättemycket sen jag red honom sist tidigare i höstas. Han var mycket mer framme i stödet, och jag passade på att träna halvhalter för han blir så kvick och fin ju mer halvhalter man rider vilket är precis som jag vill att Molle ska kännas också. Skolor och sidvärtes är perfekt att träna på den hästen som gör det så korrekt och tydligt. I galoppen red jag bara tempoväxlingar, samlade så mycket jag kunde men fortfarande r i d a så han blir kvick och får lite mer ta-dam i sina steg. Det jag tar med mig till min ridning är känslan i halvhalterna, jag kan bli för mycket kvar i handen, måste mjukna mycket snabbare så jag inte tar bort effekten av min drivning och därmed kortar hästen istället.

 
Man lär sig för var dag man tar sig upp och FÖRSÖKER! :)
 




Takt och tempo

 
Vi kan börja leka mer med tempo och takt, utan att jag har känslan av att han "dör" eller springer på. Först ska man hitta tekniken, sen blir vi starka och kan kräva mer av "allt". Men att jag kan leka med övergångarna mellan tempon sådär känns fantastiskt, som gummi i vårt samspel! :)

Prinsen

 
 

 

 


Söndagsridning

Igår morse red jag ett jättefint sto. Det största problemet vi alla ryttare har är att vi inte fått lära oss hur vi ska få våra hjälper att samverka. När vi lär oss att sätta ihop våra säten, ben och hand i takt med hjälpgivningen och hur hästen rör sig, så kan vi rida så mycket mer harmoniskt. När varje hjälp känns som en våg som går igenom hästens kropp, så man kan dansa med varann bara genom att sända små signaler till varandra. Ni vet vad jag menar, man får några steg här och där... :)

Först ville jag att hästen skulle gå fram, inte springa iväg utan gå fram för att kunna möta min hand. Om jag inte kan rida den till något stöd så kan jag inte ta tillbaka den. Och jag får inte stöd genom att dra eller nöta med tyglarna, utan att rida den för benen. När hästen svarar för skänkeln så kan jag sätta ihop en framåtdrivande hjälp med en halvhalt, för att effekten av den framåtdrivande inte ska rinna iväg. På en mer utbildad häst så sitter det "i hästen", men på en yngre så får man lära den vad man vill att den ska göra. Och det tar tid. Men om man koncentrerar sig på grunderna så kommer man kunna göra allt det roliga med högre kvalitet om några år.

När hästen svarar på ben och halvhalt vill jag känna att hästen trampar rakt under sig. Just denna häst var lite slingrig, och då är det viktigt att jag inte tar tillbaka för mycket, för om den inte orkar kliva rakt under sig kommer den inte orka göra det med ännu mer samling. Så jag tänker framåt och då driver jag in bakbenen och ibland kan det komma lite trut i handen så då måste man lösa det samtidigt som man rider framåt. Det är det svåra, att på en studsig häst kunna göra det ena med skänkeln och de andra med säte och hand. När jag fått hästen att kliva rakt under sig kan jag ta tillbaka tempot. När man kan leka med det här kan man påverka gummibandet i hästens kropp, och då får man känna känslan av att "ha hästen mellan hjälperna".

Fina Angola! <3

Update

I lördags blev det en uteritt och igår åkte vi en tur till ridhuset. Fortsatte att försöka hitta den här kadensen i traven, det gäller för Molle att först hitta tekniken, för att sedan kunna stärka sig och bli kvickare. Men jag känner att traven emellan kadensen och vanlig blir bättre, för jag får lugnare trav men fortfarande långa steg. Han känns på uppgång just nu! 

 
Och imorgon är det träning, följt av onsdag då jag och Emma ska byta hästar med varann. Kul att få rida tillsammans, det får vi inte chansen till alltförofta! :) Imorgon ska också min fina vän Malin träna med sin häst för första gången på FOREVER! Får man inte missa. :)
 

Check!

Igår var både veterinär och hovslagare på plats i stall Dalvik. Allt såg bra ut, Molle hade vassa kindtänder som hade rispat honom i kinden, jag försökte boka tandraspning redan i somras men då tyckte hon att vi skulle vänta till hösten då det skulle gå 1 år emellan eftersom han är fin/normal i munnen. Men det kan gå snabbt sista månaderna sa hon men nu är han raspad och fin. Inte ett märke eller rispa efter bettet, vilket känns som ett skönt kvitto att vi har bra kontakt med varann genom bett och tygel. Han biter sig aldrig fast och jag drar inte i tyglarna. ;)

Alla hästar i stallet fick en check så nu ska vi träna vidare inför kommande säsong. Jag och Molle börjar med en mysig uteritt idag hihi!




Två träningspass

Iförrgår fick vi en reservplats på träningarna för Emma. Där och då lossnade mycket av mina låsningar, jag sätter psykiska spärrar när allt inte känns "som vanligt" och sitter bara som en säck potatis uppepå och är passiv. Men Molle var lite busig så jag fick lov att rida ordentligt, han skulle titta på saker i hörnen, inte lyssna m.m så jag fick lov att rida på riktigt, och i slutet red jag som jag brukar och han kändes som vanligt igen! Men han kändes starkare till och med. Så inför gårdagens träning kändes det toppen.

Och den träningen kändes han jättefin att rida fram, jag red som jag brukar och hade koll på formen, steget och takten! Red fram genom att rida för stora halvhalter, alltså nästan övergångar till skritt sedan fram igen. Vi började träningen med galoppen som var på plats från början, och så red vi en favoritövning: förvänd galopp på mittvolten - rättvända volter på öppna delarna. Den började vi med i tidig vår om jag minns rätt och nu börjar vi behärska den. 

Efter det tog vi trav och red skänkelvikning-sluta-skänkelvikningar på diagonalerna. Sedan gjorde vi lite samlingsarbete där Molle överraskade mig. Vi red på fyrkanten och bara lekte med att försöka tänka passage för att han ska lära sig att ta i mer med dem där bakbenen. Avspänd i nacke och rygg, samlade och drev in bakbenen, ujj vad det kändes läckert emellanåt! Eftersom vi alltid har jobbat med att han ska tänka framåt så blir detta jobb lättare. Kände precis när han arbetade rätt, så fränt. Jag ska fortsätta att be om fler å fler steg för jag nöjer mig med 2-3 steg sedan får han gå framåt igen. Ska försöka leka med det lite mera. Traven emellan var ju jättefin, han kändes verkligen starkare. 

 

Godnatt.. 😴 #dressage #dressyr #dressur #pferd #showjumper #equestrian #horse

Ett filmklipp publicerat av nittondeaugusti (@nittondeaugusti) Dec 12, 2014 at 1:50 PST


Och livet känns underbart när allt stämmer igen. <3

Dala Dressage

Nu har vi släppt en nyhet som vi filat på ett tag. Emmas företag har tagit form och blivit Dala Dressage! Tanken är att du ska kunna vända dig till DD för att få hjälp med träning, utbildning och tävling av din häst. Jag är med Emma i hennes satsning genom att bistå som allt-i-allo. Jag kommer vara beridare, sköta pappersarbete, lite ekonomi och sådant. Ska bli så roligt! 

 

Önskelista

Såhär i juletider kan man väl skriva en önskelista till tomten? 
Detta skulle sitta fint under granen hemma hos mig.

Tävlingstäcke
Något i denna stilen, marinblått är ju verkligen Molles färg. 
Vita ridbyxor
Fastnade verkligen för dessa ridbyxor, från Equestrian Stockholm.
Dessa och dem i antracit.



Equilineschabrak
Vill ha ett kvaliteschabrak, och jag älskar verkligen dessa, loggan och passpoalen är precis lagom. 

Stilren snygg träningströja
Marin och grå, åh så snyggt ihop!
 

Vad önskar ni er i julklapp?

Nu vänder vi detta

Igår var vi till ridhus, dock inte vårt vanliga utan till Lisselhaga. Jag kom igång och red efter halva tiden ungefär, innan det så hamnar jag i ett mellanläge. Jag har senaste tiden verkligen haft koll på alla grunder, vi har varit avslappnade och fokuserade, rakriktade och verkligen haft koll på alla ben och därav kunnat vara så lösgjorda och samspelta både i kropp och huvud. Men efter jobbveckan i Sthlm kom jag av mig helt, och jag är säker på att det sitter hos mig för jag spänner axlar och tittar ner i mankammen på Molle och rider inte som jag brukar. Får koncentrera mig för att bara kunna åka med. Kanske inte är i psykisk balans för att rida, jag vet inte. Ska verkligen försöka ta mig ur detta, jag fastnar i en negativ spiral vilket är otroligt OLIKT mig, därav vet jag inte riktigt hur jag ska hantera känslorna. Men nog ska jag klara detta också. Det börjar här och nu.

- Äta ordentligt inför ett ridpass
- Checka av grunderna - rak - framme för skänkeln
- Titta dit jag rider
- Le och njut av varje steg hästen bär mig!








Fredagskvällen

I förrgår red jag ut på Molle, han var så avslappnad och fin så. Igår red jag Tinas häst, och efter lite påminnelse av halvhalt och skänkel så gick han riktigt bra, och kändes starkare, kvickare och mer avslappnad än tidigare. Galoppen är inte längre som en finlandsfärja utan gick att rida mjukt och reglerbart. Så roligt!

Ikväll blev det bara så stressigt. Hade tidspress i stallet och ni vet säkert själva hur det brukar gå. Red ut i nysnö och fick såklart styltor så han spände sig bara och jag kom inte till ridning alls utan fick bara hålla alla nerver på plats. Han har blivit så "het" på sistone, han tar fram explosiviteten, kanske inte alltid när jag vill haha! Fokus framöver är att få tillbaka honom, han måste få den där perfekta mixen av lugn men med tryck, inte bara åt det ena hållet eller det andra. Men det tar tid och är svårt, man måste verkligen rida effektivt, med teknik och lätta hjälper så man inte fastnar eller kommer för sent med hjälperna. Är så svårt nu när han svarar på allt, innan var han mer avtrubbad (haha) och då är det ju mer förlåtande.

Iaf så får jag så dåligt samvete när jag inte kan ge han all den tiden han förtjänar varje dag, hade helst ryktat honom och pysslat efter ridningen men fick snabbt dra av honom med borsten och natta dem för att åka till tågstationen, därav stressen. Jag vet att jag kan ta igen det en annan dag, men får ändå dåligt samvete. Är ni likadana?


Min kille börjar äntligen ta sig i kroppen igen! :)
 

Blackout

Idag fick vi hjälp av Emma! Äntligen. Han var bättre redan idag, men han gick i 2 delar hela passet och så jag uppepå, jag kände att jag inte kunde nånting. Jag visste inte ens hur jag skulle rida in på en diagonal. När man kommer av sig så pass så märker man vilken färskvara det är med ridning, känsla och tajming. Som tur är så pratar jag och Emma mycket om sådant och hon vet hur det kan vara, så hon hjälpte mig tillbaka. Jag red honom ungefär som du rider en treårig unghäst! Vågade inte ta i tyglarna eller nånting. 

Men i slutet när Emma tröttnat på att höra mig säga att jag för dagen inte kunde nånting så släppte en grej, och då släppte flera, och sista varven var vi oss själva igen, ihop och samspelta. Hur det kan bli ibland! :D Men så skönt att "komma tillbaka" ur en konstig blackout, och kunna avsluta med riktig ridning. Jag vet ju att jag är som bäst när Molle går 6 dagar i veckan plus att jag rider 3 hästar till samma vecka. Man måste rida hela tiden! Inga ursäkter. Nu rullar vinterträningen vidare, fortsättning följer för er som checkar in här varje dag. Kram till er!

 

De tog ett helt pass men vi hitta tillbaka till grunden! Nu jobbar vi vidare därifrån och fortsätter vinterträningen! 😍

Ett filmklipp publicerat av nittondeaugusti (@nittondeaugusti) Dec 12, 2014 at 12:33 PST

 
 
 

Mordillo

 
 Det här är nog min favoritbild på Molle! Han är så snygg!

Ringrostigt

Gårdagens ridpass kändes minst sagt ringrostigt! En veckas vila där det frusit så mycket i hagarna så de har inte rört sig mycket alls tyvärr. Med det i åtanke skrittade jag fram med täcke på väldigt länge, både avsuttet och uppsuttet. Man kan göra så mycket i skritten som hjälper i dem andra gångarterna också så det är väldigt underskattat att verkligen rida skritten. När vi började värma i trav ville Molle bara trava en stooor trav, och han var nog ganska nöjd att gå på ridhusunderlag för han fjädrade i vartenda steg och bjöd till så att säga. Men det var lite väl mycket på, så jag försökte bara få en "skittrav" och rida honom lägre, rundare. Det var svårt, han var inte undan vänsterskänkel till högertygeln vilket alltid är vår akilleshäl, som måste underhållas. Det är därför man inte kan ställa av mitt i tävlingssäsong, för det måste alltid underhållas även om man bara joggar, en grundsten.

Iaf så kände jag att han lade sig in på min vänsterskänkel och troligtvis var han både stel och oriden för jag tyckte inte han böjde på det som han brukar. Ikväll ska Emma hjälpa oss att jogga och då får vi hjälp för att mjuka upp honom, han är svagare i det bakbenet. Han är inte halt eller nåt, men man känner att han inte rört på sig om man säger så. Jag fick inte igenom det som jag ville, så fick försöka rida lite öppnor så man ber honom att böja benet inunder sig. Jättefin i höger men inte lika fin i vänster. Det var nu jag skulle komma ihåg att det har gått så bra och varit så roligt att rida på sista tiden... ;)

Idag fick han stå i en mindre hage som är helt platt så han kan röra sig, och han har brallat för fullt så räknar med att han är uppmjukad ikväll. Som ni vet är Molle en häst som härjar i hagen hela dagarna, ser man honom där kan man inte tro att han är ridbar... Jaja får ännu mer skäl att inte ställa av honom mer (om han inte skulle bli skadad eller något såklart), han är snart 6 år och kommer inte behöva någon längre vila som dem behöver som unghäst. Han kommer såklart få träningsvilor, men då kommer det joggas och ridas ut som vanligt.

 
Tur han är söt! Molle får soppa med foderjäst i för alla viktiga B vitaminer, han älskar att slafsa i sin blå hink.

Måndagmorgon

Välkomnade mig själv hem med att mocka å fixa stallet till alla 4 hästarna hihi, vilken morgon! Molle verkade förvånad att det äntligen var jag som kom på morgonen, han ville till och med gosa. Mattes hjärta. Är så sugen att rida så ni förstår inte! Har kollat på filmerna sen förra veckan under kvällarna på hotellrummet och då ser jag det som är bra och det som ska bli bättre. Så nyttigt och roligt att ha film på ridpassen, gör att jag kan analysera och utvecklas. Idag ska det bara joggas och ridas lösgörande efter denna lugna vecka, jag har Cissi att tacka att Molle fått komma ut på lite turer, men det gick bara att skritta. Molle + Vila är inte den roligaste kombon så jag tackar ödmjukast att du inte blev för avskräckt! Underbara du Cissi! :)

 
Kommer ihåg denna dagen när Cissi provred Molle på åkern och dem var superfina. <3

Nu är det bara att planera framåt. Jag kommer använda denna vecka att hitta formen igen, lösgjörande, undan för skänklarna. Vi vet att det finns gång att plocka fram, men återgår till styrkearbete för att kunna höja kvaliten på allt vi gör. Hitta varann mellan hjälperna helt enkelt. Man kommer så långt man själv vill och jag tror att Molle och jag har stor chans att lära oss mycket tillsammans. Han kanske inte har dem kvaliteer som andra söker men att jag har chansen att utbilda en såpass positiv häst som vill och är lättlärd gör ju att jag kan mer till nästa häst o.s.v. Wow, längtar tills om ett år! :)

RSS 2.0