Känslan börjar komma tillbaka! I veckan red vi ett superkort pass på onsdagen, han kändes precis som jag vill ha honom när jag red fram, avslappnad, sökte lite kontakt på bettet med en lång hals och lång form, svarade framåt och tillbaka lugnt och ingen stress, så jag travade bara fram sen avslutade jag passet. Varför nöta när det var så avslappnat från start? På torsdagen red jag barbacka ut på honom och jobbade lite tramp-jobb, fånga lite energi ur samlingen. På fredagen var han en dröm, jag red ett pass med fokus på galoppen och avslutade med lite trav där han bara gav och gav, red dock bara lösgjörande och valde en lägre form hela passet. Bestämde mig där och då för att efteranmäla till söndagens klass då jag kände att vi hade en bra form.

Idag på framridningen var han avslappnad från start, skrittade på lång tygel tills han frustade ur sig och tog för sig framåt bestämt och marscherande. Därifrån joggade vi igång på lätt kontakt och längre form, bara få trava igång kroppen i den form han vill och komma igång i musklerna. Därifrån gick vi över till galopp där jag kollar växlarna och att han tar i bakifrån när skänkeln kommer, alltså är framme för hjälperna som jag vill ha honom. Han var redan där, kunde leka med tempot fram och tillbaka. 

Efter galoppjobbet tog jag trav och för att sätta ihop honom så gör jag övergångar mellan skritt och trav. Tryck är inte spänning, tryck är att få honom att sätta sig och bära sig mer på bakbenen så att gummibandet uppstår. Första övergångarna gör jag bara för att, men ju fler jag gör så ber jag honom för varje övergång att trampa till lite kvickt både ner och upp, för att sedan bara ta halvhalter i traven och då får jag lite mer passagekänsla i traven, det har vi tränat in på honom. Därifrån växlar jag fram och tillbaka för att få honom kvickare i steget men utan att tappa bärigheten. Riktigt där är vi inte än, han blir såklart lite långsam och det får vara OK, det är ju en styrkefråga! Blev lite lång framridning, han har varit så taggad senaste veckan så trodde jag hade behövt lite mer tid men hade kunnat kapa ca 7 minuter och det hade varit perfekt. 

Inne på banan gjorde jag några ryttarmissar, brast i min rutin och känsla där jag t ex i en sluta valde att räta ut och rätta honom framåt då jag kände den där känslan att nu provar han lägga av, såg på filmen att det inte såg så ut, men känslan går först. I ryggningen tyckte han det räckte med 2 steg men jag valde att fortsätta rygga, så blev litet missförstånd och så fick vi inte med oss baken riktigt i nåt byte. Men är så glad att vi är tillbaka! Min fina arbetsvilliga häst, nu ska vi fortsätta härifrån med vårt fantastiska samspel. Är riktigt stolt hur jag utvecklats som ryttare bara de senaste 2 månaderna, jag har ridit med huvudet och ändrat om mitt muskelminne och fått så mycket gensvar från hästarna. Dem känns nöjdare och tryggare än nånsin med mig som pilot, är så stolt över det.